Samsas om naturvärdena
Den som har tur kan skymta små knubbsälar som ligger och dåsar på kobbar och öar. Ännu mer spännande blir faunan under havsytan. I havsdjupen lever havsborstmaskar, svampdjur och havsanemoner. I Kosterhavet finns dessutom Sveriges enda korallrev.
Att bilda nationalparker är ett sätt att skydda känsliga naturområden. Den skyddsvärda miljön har ett värde som ekosystem, rekreationsplats och forskningsområde. Men det är en utmaning att bilda en nationalpark.
Kosterhavet är till exempel en viktig plats för fiskerinäringen. Kosteröarna har ett stolt kulturhistoriskt arv kring fisket. Om fiske och naturvård ska samsas på samma yta krävs gott samarbete och att fisket ibland måste ge avkall på vissa av sina anspråk.
Fisket i Kosterhavet kommer att fortsätta men arbete pågår för att utveckla en hållbar fiskeindustri som påverkar nationalparkens ekosystem så lite som möjligt. Gott så. Denna typ av kompromisser mellan industri och naturvård omgärdas ofta av inledande gnissel från båda sidor men har visat sig vara ganska framgångsrika.
I Strömstad, ett stenkast ifrån Kosterhavet, samlades i veckan EU-länderna under ledning av miljöminister Andreas Carlgren för att utarbeta en ny gemensam strategi för hur den biologiska mångfalden skall bevaras. De mål som sattes upp under början av 2000-talet är långt ifrån uppfyllda.
Miljöminister Carlgren konstaterar att den visionen har varit ”ett misslyckande”. Enligt EU-kommissionen har 65 procent av de sårbara naturmiljöerna inom EU haft en negativ utveckling under de senaste åren. Det är ett tydligt bevis på att den gamla visionen måste förändras.
En av mötets ”kändisar” var ekonomen Pavan Sukhdev som leder TEEB, The economics of ecosystems and biodiversity, ett projekt som försöker uppskatta miljöförstöringens kostnader i reda pengar. Det är ett i grunden lovvärt initiativ. Att se på miljöförstöringens ekonomiska kostnader gör avvägningen mellan industri och miljö tydligare.
Det blir enklare när man kan jämföra kostnaderna för att inskränka till exempel fisket med ekonomiska vinster med ett bevarat ekosystem. Historien visar att sådant som naturen ger, som ingen äger och som är ”gratis” ofta överutnyttjas. Utfiskningen är ett tydligt exempel.
Förstörda ekosystem kostar bland annat i uteblivna arbetstillfällen. På sikt hotar klimatförändringen och förstörda ekosystem arbetstillfällen för miljontals människor. Särskilt invånare i fattiga länder som livnär sig på jordbruk och fiske riskerar att förlora sin huvudsakliga inkomst.
För såväl de sårbara ekosystemen som fiske- och jordbruksindustrin skull vore det lovande om de nya visionerna innehöll färre tomma fraser och fler kostnadsberäkningar.
