Annons
Nyheter

Sämre eller bättre nu?

Många tycker att vården var bättre förr. Det är säkert rätt på sitt sätt. Under de årtionden då expansionen av den offentliga sektorn var som störst så kändes det förstås som att allt blev bättre och att vården var prioriterad. Tid var inte någon bristvara.
Nyheter • Publicerad 29 mars 2004

I dag är upplevelsen en annan, och det beror till stor del av att kraven på den ökat, att befolkningen blivit äldre, och att vårdens möjligheter förbättras - den medicinska utvecklingen gör att fler sjukdomstillstånd går att behandla. När landstingsförbundet utvärderar svensk sjukvård så menar det att vården blivit betydligt bättre och effektivare; färre gör mer. Bland annat så hänvisar förbundets rapportskrivare till att antalet höft- och knäledsoperationer för personer över 85 år tredubblats på tio år och att antalet starroperationer ökat från 30 000 till över 80 000 på drygt tio år. Spädbarnsdödligheten har halverats från en redan låg nivå 1990, vilket ger Sverige en topposition i EU tillsammans med Finland. Låt vara att det är landstingens egen organisation som står för rapporten, men sakinnehållet är säkert korrekt. Ändå är det en krisstämpel över sjukvården. Den som utnyttjar den kan förvisso ofta skriva under på att det som utförs är av god kvalitet, men samtidigt finns det uppenbara brister utifrån patientperspektiv. En icke-akut sjukhusvistelse innebär ofta långa väntetider, trots beställd tid, och möten med flera olika sjuksköterskor och läkare som kan komma med olika budskap också i enkla frågor. I de stora organisationerna är sjukskrivningstalen, särskilt bland de personalgrupper som utför fotarbetet och där kvinnor dominerar, höga. Det är ett av de allvarligaste problemen med svensk sjukvård, och något som är centralt i att förbättra effektiviteten och ekonomin. För är det något som är i kris så är det landstingens ekonomi. Riktigt illa är det i Region Skåne. I dagens Trelleborgs Allehanda rapporteras på nyhetsplats om att bara i sydvästra sjukvårdsdistriktet behövs 80 miljoner kronor till för att klara primärvården utan nya prioriteringar. Saken som gäller för att få pengarna att räcka till mer är att vi ska söka vård på rätt nivå och rätt ställe, och att de stora akutsjukhusen ska bli större och färre. De olika uppfattningar om vilka lösningar som ger bäst och mest vård för pengarna, som blir tydliga till exempel i debatten om Trelleborgs lasarett, visar att mycket av sjukvårdens framtid handlar om värderingar och tro. xxx xxx xxx xxx xxx xxx xxx xxx xxx xxx Mejla inte Ahl Eleverna på Köpingeskolan har gjort flera projektarbeten kring Citytunneln i Malmö och dess betydelse för att få Pågatåg till Trelleborg. Eleverna har pratat med olika politiker för att få veta vad de tror om möjligheterna för Trelleborg i framtiden. Men rådhusregeringens ordförande Egil Ahl lyckades de inte svar från trots flera telefonsamtal och mejl, enligt uppgift. Att skicka e-post till Egil Ahl är nu kanske inte att rekommendera. - Det är inte alltid jag kollar mina mejl. Det gör personalen på kansliet, säger Egil Ahl till Trelleborgs Allehanda. Hur ofta är "inte alltid" undrar vi: Kollar ibland? Har kollat en gång? Har aldrig kollat? Vet inte hur man gör? xxx xxx xxx xxx xxx xxx xxx xxx xxx xxx Tack Ringholm! Finansminister Bosse Ringholm säger nej till egendomsskattekommitténs märkliga förslag att höja inkomstskatten för att halvera förmögenhetsskatten. Tack Ringholm! Om förmögenhetsskatten är skadlig och kostar mer än den smakar så är väl svaret inte svårare än att montera ned den?

Petter Birgersson petter.birgersson@allehandasyd.se
Så här jobbar Trelleborgs Allehanda med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons