Rumsfeld kickad av Bush

Kongressvalet i USA blev ett kraftigt bakslag för president George W Bush och hans republikanska parti.

Att kontrollen över den största av de två kamrarna, representanthuset, går över till demokraterna stod klart tidigt i går. Men republikanerna riskerar också att förlora majoriteten i senaten, där 33 av de 100 platserna stod på spel. Vinner demokraterna de två jämna valen i Montana och Virginia – vilket det lutar åt – så får de majoriteten i senaten.

Det direkta priset för valförlusten fick Donald Rumsfeld betala, när han i går kväll fick sparken som försvarsminister av president Bush. Rumsfeld är något av arkitekten bakom Irakkriget, och har fått utstå hård kritik från många håll för sin bristande förmåga att förstå vad som krävdes för att klara av invasionen och säkra stabiliteten i Irak.

Misslyckandet i Irak är en av anledningarna till republikanernas förluster runt om i USA. Men att döma av valundersökningarna så var det också missnöje med skandaler och korruption inom det republikanska partiet som gjorde att väljare i mitten av den amerikanska politiska kartan denna gång valde demokratiska kandidater.

För demokraterna, som förlorade majoriteten i kongressen 1994 under Bill Clintons första period som president och först nu lyckats återta den, är denna mellanvalsseger en nödvändig framgång. Men någon tydlig vänstertrend är det däremot svårt att tala om. Till exempel försvarade den tidigare demokratiske senatorn Joe Lieberman sin plats i senaten för Connecticut, nu som oberoende kandidat. Lieberman slog Ned Lamont, som vann partiets primärval på grund av sin tydligare Irakkritik och vänsterprofil. I väljarkåren som helhet gick det inte hem lika bra.

I flera stater hölls andra omröstningar, som till exempel förbud mot äktenskap för homosexuella – och i sju av åtta stater som röstade om det vann förbudslinjen.

Så var det till exempel i Syd-Dakota som också höll omröstning om förbud mot abort, inklusive i fall av våldtäkt och incest. Den extrema förbudslinjen förlorade – men inte med mer än några procents marginal. Det i en stat som valde en demokrat som senator.

För president Bush försvåras det politiska arbetet under hans sista år vid makten. Presidenten kan använda sitt veto mot lagförslag han inte gillar, men måste samtidigt själv hitta stöd för att få igenom sina egna förslag. Kompromisser blir nödvändiga också när det gäller politiska utnämningar.

Men situationen är långt ifrån unik – Bill Clinton hade en liknande position under den större delen av sitt presidentskap.

En annan Clinton, Hillary Clinton, vann klart omvalet till senator för staten New York. Det stärker hennes aktier för att bli demokraternas presidentkandidat 2008. Hillary Clinton har rört sig mot mitten i många frågor, vilket är nödvändigt för att hon ska kunna erövra tveksamma väljare. Samtidigt är hennes stöd för Irakkriget ett klart minus i stora delar av den demokratiska väljarkåren.