Riksdagskrönika Ewa Thalén Finné Varför är tre av fyra företagare män?
Tre av fyra företagare är män. Varför är det så?
Efter många år av en förd jämställdhetspolitik som bygger på kollektiva lösningar, målar vissa bilden av att Sverige är fläckfritt när det gäller jämställdhet, medan vänsterfeministerna emellanåt säger att ingenting har hänt. Sanningen är att mycket har hänt, dock inte tillräckligt. Sverige som nation har fått internationell kritik på flera punkter. EU-kommissionen ger kritik för den könssegregerade arbetsmarknaden och FN påtalar allvarliga brister rörande löneskillnader och bristande kvinnlig representation. Det finns med andra ord mycket kvar att göra, trots detta lyser nytänkandet ofta med sin frånvaro. Lösningarna ligger fortfarande på kollektiv nivå och huvudförslagen är kvotering, kvotering och åter kvotering.
Kvinnor tjänar mindre än män och har lägre förmögenhet än män. Många arbetar deltid, fler kvinnor än män står helt utanför arbetsmarknaden och färre kvinnor än män driver egna företag. Det finns ett antal förbättringar som skulle kunna göras, för att förbättra kvinnors ställning på arbetsmarknaden. Tyvärr är motståndet mot dessa reformer stort bland Vänsterkartellens företrädare.
I dag arbetar de flesta kvinnor har stora offentliga arbetsgivare, och att byta jobb handlar oftast om att byta tjänst hos samma arbetsgivare, kommunen eller landstinget. Detta är en struktur som måste brytas. Utbudet av arbetsgivare inom vården och omsorgen måste öka.
Att vara positiv och bejaka kvinnors rätt att skapa och starta företag inom denna sektor skulle dessutom ge vården och omsorgen högre status. Det skulle gynna utvecklingen genom att strukturer skulle brytas, ledarskapet förändras och arbetsgivarna bli fler och mindre. Till det kommer att sjukfrånvaron är lägre hos mindre än större företag, och framför allt är sjukfrånvaron högre hos kommuner och landsting.
Skattelättnader för hemnära tjänster skulle kunna hjälpa barnfamiljer som idag har stora behov av avlastning, men inte har råd. Det vore också ett sätt att skapa förutsättningar för kvinnor att prioritera yrkeslivet på ett annat sätt.
Deltidsarbetande kvinnor skulle få bättre möjligheter att gå upp i betald arbetstid och arbetslösa som står långt ifrån att få jobb skulle få en chans att komma in på arbetsmarknaden. Skattelättnader för hemnära tjänster skulle dessutom göra svarta tjänster vita.
När fler traditionellt kvinnliga yrken öppnas upp, dels genom att bejaka fler utförare av vård- och omsorgsyrkena, dels genom avdragsmöjligheter för hemnära tjänster kommer fler kvinnor också kunna göra karriär, starta eget och kunna ta chefstjänster.
Tyvärr har socialdemokraterna, vänster och miljöpartiet sett till att utvecklingen går åt fel håll. I stället för att öppna upp och bejaka traditionellt kvinnliga yrkesområden för konkurrens och småskaligt företagande har riksdagen nyligen beslutat om en ny bolagsform för vård- och omsorgsföretag. Där kommer inte utdelningar att vara tillåtna och det så kallade vinstintresset ska hållas tillbaka.
Resultatet blir att kvinnors företagande diskrimineras, att kvinnors kunskap och drivkraft hämmas och att kvinnor, till skillnad från män, inte får samma möjligheter att tjäna pengar och göra karriär på det de kan och är duktiga på.
