Reinfeldt städar rent
Moderaterna har låtit riksdagens utredningstjänst granska den tidigare moderata skattepolitikens konsekvenser och har då fått resultatet att den skulle leda till urholkade statsfinanser och skattesänkningar som till 50 procent tillfaller de 10 procent som tjänar mest. Att höginkomsttagare gynnats mer av moderata skattesänkningsförslag har alltid försvarats med att skattesänkningarna skapar effekter som på sikt ger mer tillväxt och mer pengar till alla genom att viljan att arbeta ökar. Och så är det förstås ett faktum att de som tjänar mycket också betalar betydligt mer i faktisk skatt och mer på varje ny intjänad hundralapp. Men, som Fredrik Reinfeldt, Mikael Odenberg och Anders Borg konstaterar i debattartikeln är en sådan ojämn fördelning av skattesänkningar inte önskvärd. Att göra det lönsammare för dem som tjänar minst att få upp inkomsterna är mer tillväxtdrivande. En bättre fördelning av skattesänkningarna är dessutom en nödvändighet för att det ska vara trovärdigt när man säger sig vilja ge de små människorna mer makt över sin ekonomi. Moderaterna siktar därför på att sänka skatterna lika mycket för alla, och att minska bidragsberoende och marginaleffekter för dem som tjänar minst. Minskade bidrag och högre avgifter ska alltså inte tillsammans med skatten sluka så stora delar av en inkomstökning som de gör i dag. Det ska löna sig att arbeta - för alla grupper. Att inte sänka skatterna utan att kunna finansiera reformerna fullt ut är en klokhet som moderaterna nu tagit till sig. Någon "Bushpolitik", med skenande budgetunderskott, vill Reinfeldt inte stå för. Det är klokt, men betyder också att pengar till skattesänkningar måste tas någonstans ifrån. I moderaternas förslag blir det sänkningar av a-kassa, sjukpenning och föräldraförsäkring till 75 procent, och sänkta ersättningsnivåer för långtidssjukskrivna. Det är åtgärder som kan ses som ett slag mot de som är svagast, och blir naturligtvis ett fortsatt slagträ för vänsterpartierna och förmodligen svårt att svälja för delar av det övriga borgerliga lägret. Ändå är den moderata svängningen så kraftig att Fredrik Reinfeldt får anses, som det heter när det rapporteras från USA-politiken, göra allt för att framstå som "valbar". Han vill föra fram sig själv som en trovärdig statsministerkandidat som inte tänker tillåta ett upprepande av tidigare borgerliga regeringars ekonomiska misslyckanden. Andra borgerliga företrädare gör också tummen upp för mycket av det som Fredrik Reinfeldt för fram, inte minst kristdemokraternas Mats Odell och folkpartiets ekonomitaleskvinna Karin Pilsäter. Även om politik handlar om mer än ekonomi så är det också, särskilt med tanke på den omsvängning som folkpartiet gjort i motsatt riktning och som lockade moderatväljare i det förra riksdagsvalet, återigen dags att väcka frågan: krävs det en partisammanslagning för att den borgerliga sidan ska sluta kannibalisera på varandra och vinna över väljare från andra sidan blockgränsen? xxx xxx xxx xxx xxx xxx xxx xxx Utbildning betald en gång Många gymnasielever går direkt till Komvux för att läsa upp betyg i ämnen som de redan läst på gymnasiet. I en utredning om högre utbildning föreslås att den dörren ska stängas. Protesterna är av förklarliga skäl stora från dem som är i behov av att läsa upp betygen på Komvux för att komma in på sin favoritutbildning. Lösningen är självklar: fri utbildning kan man få en gång, men vill man läsa upp samma ämne en gång till så är det fritt fram att betala själv. Samhället betalar första gången, den egna plånboken andra gången.
