Quick och rättsväsendet
@$:En samvetslös seriemördare med ett tjogtals liv på sitt samvete? Eller en förvirrad, nerdrogad och psykiskt sjuk mytoman? Oavsett vilken av de två beskrivningarna som stämmer in på den för åtta mord dömde Quick, ställer den resningsansökan hans advokat inlämnat det svenska rättsväsendet inför ett dilemma: Nekas resning resulterar detta i ytterligare misstro mot det juridiska systemets förmåga till självrannsakan. Lyckas ansökan kastar detta å sin sida tvivel över rättssäkerheten och misstänkliggör domar- och åklagarkåren.
Under åren 1994 till 2001 dömdes Thomas Quick för sammanlagt åtta mord. Några av dem var mycket uppmärksammade så kallade spaningsmord där polisen haft få verkliga ledtrådar att gå efter, bland annat den försvunne pojken Johan Asplund, mordet på en israelisk turist och ett mord på ett holländskt turistande par. Utöver de fall han dömts för har Quick tidigare erkänt ett stort antal mord från tidpunkter så långt bak som 1960-talet i Sverige, Finland och Norge.
I en tv-dokumentär av filmaren Hannes Råstam tar Quick nu tillbaka alla sina erkännanden. Enligt hans advokat, Thomas Olsson, avser försvaret att söka resning i vart och ett av de åtta fall där Quick tidigare dömts. Själv hävdar Quick, som har en lång förhistoria av psykisk sjukdom, att han erkänt för att få uppmärksamhet och för att han varit omtöcknad av tung medicinering.
Utöver Quicks egna erkännanden finns det få konkreta bevis i något av mordfallen. Råstam hävdar också i sin dokumentär att den åtalade medvetet eller omedvetet fått hjälp på traven att "minnas" skeenden vid de olika morden. Enligt dokumentären har också uppgifter som inte talat för skuldfrågan undanhållits. Kriminologer som Leif GW Persson har också länge hävdat att Quick enkelt kunnat läsa in sig på de olika mordfallen och därefter lyhört kunnat ge sina förhörsledare vad de velat höra. Andra har pekat på motsägelser och rena fakta som talat för att det rört sig om andra gärningsmän.
Att ett rättsfall kan avgörs enbart på den tilltalades egna påståenden är vanskligt visar också den helomvändning som Justitiekanslern Göran Lambertz gjorde på måndagen. Lambertz har tidigare hävdat att domarna efter en genomgång visat sig vara gedigna. Men sedan Quick tagit tillbaka sina erkännanden har JK ändrat ståndpunkt. "De bedömningar jag gjort grundade sig på att han erkände morden", sade Lambertz till Ekot i går. Hållningen är märklig. Enligt JK kan således skuldfrågan i ett flertal uppmärksammade mordfall vara avgjord utom allt rimligt tvivel enbart på en enda människas utsagor. Bara för att falla i det ögonblick samma person ändrar sig?
En resning med ett eventuellt friande som följd innebär inte bara att en oskyldig dömts och blivit inspärrad i åratal. Det betyder också att åtta mord förblivit olösta och rättsmaskineriet måste börja om från början för att försöka infånga de verkligt skyldiga.
