Politikerna som förebilder

Sju av tio svenskar tycker att makthavare ska ha högre moral än de själva, det visar en undersökning som Forskningsgruppen för samhälls- och informationsstudier genomförde i somras.

Med andra ord är det, enligt svenskarnas egen moral, okej att småfuska lite till vardags. Åtminstone om du inte har för avsikt att bli företagsledare eller politiker.

Märkligt. Moral handlar om en inre kompass för vilka normer och regler som man håller sig till i livet. Om du aldrig skulle kunna tänka dig att stjäla något i en butik och en kassörska anklagar dig för att ha snattat ett äpple, så blir du innerligt förbannad för att någon ifrågasatt dina värderingar.

Att ändra sitt beteende och sluta snatta för att man har fått en upphöjd position och är rädd att förlora den om man avslöjas med fingrarna i äppelmoset, har knappast med moral att göra.

Först när man i grunden ändrat sin inställning till snatteri och inte skulle göra det av den enkla anledningen att det är fel att stjäla, handlar det om förbättrad moral.

Det går inte att ha en moralisk karta för politiker och en för övriga medborgare. Därför tror jag att den senaste tidens diskussioner om svarta tjänster och svartjobb faktiskt kan vara av godo.

Visst hörs kommentarer av typen "fuskar politikerna så fuskar jag också". Det skulle då betyda att bidrags- och skattemoral skulle sjunka ytterligare.

För får man tro delegationen mot felaktiga utbetalningar, som presenterade sin studie i går, så är svenskarna redan duktiga på att fuska.

20 miljarder kronor från trygghetssystemen hamnar årligen i fel fickor enligt delegationen. Hälften av det bedöms vara medvetet fusk. Som jämförelse kostar barnbidragen staten 23 miljarder kronor varje år. Till det kommer svartarbete som beräknas ligga på 115 miljarder kronor, enligt Skatteverkets rapport om svart arbetskraft från förra året. Det motsvarar ungefär statens budgetpost för sjukpenning och förtidspensioner.

Men om nu makthavarna säger att det de gjort var fel, att det inte är acceptabelt att anlita svart städhjälp eller hantverkare, så kanske det är just det moraliska rättesnöre som medborgarna säger sig vilja ha.

Fast det omvända gäller också: Om jag som Medelsvensson inte betalar min skatt så kan jag inte begära att någon annan ska betala sin heller. Inte ens politikern.