Politikerna ska kunna ratta rätt

Det råder turbulens på Trelleborgsskolorna att döma av det som yttras i korridorer och skrivs i lokalpress. För de ansvariga politikerna är det med nuvarande uppföljningssystem svårt att veta exakt vilken vikt som bör läggas vid exempelvis de röster som förkunnar spjutspetsskolans misslyckande på gymnasieskolan.

Orsaken till detta är att huvudsystemet för utvärderingen av vår kommunala verksamhet, det vill säga budgeten, är ett alldeles för grovt instrument för bedömningen av om kommunen är lyckosam i sina åtaganden.

Ett objektivt underlag för att uttala sig saknas ofta helt enkelt, och hellre än att gå på magkänslan och ha ensam rätt, väljer politiker det tryggare alternativet att ha fel tillsammans med andra.

Budgeten mäter hur penningresursen tillvaratas men inte, hur förtroendekapital hos allmänheten förvaltas eller hur personalen trivs. I dag presenteras ansvariga politiker med en mängd statistikuppgifter och 'nyckeltal' i exempelvis budget och årsredovisning. Problemet är att dessa inte redovisas i en form som bäst främjar en helhetssyn på verksamheten. Därför krävs balanserad styrning.

Balanserad styrning är en metod för att mäta och följa upp de av politikerna uppställda målen, och dess syfte är dels att sätta fokus på de aktiviteter som är nödvändiga för att uppnå dessa mål och dels att kunna ge politikerna signaler om att verksamheten inte fungerar, såsom att utvecklingsarbetet på gymnasieskolan håller på att haverera (för att ta ett fingerat exempel).

Fördelen med balanserad styrning är att kommunens verksamhet belyses inte blott genom plus eller minus i budgeten utan också genom frågeställningar såsom:

Hur uppfattas vi av kommunmedborgarna?

Hur mår vår personal?

Arbetar vi på rätt sätt?

Hur förbereder vi oss inför morgondagen?

Styrkortsmodellen blottlägger styrkor och svagheter, mäter dessa, och kräver därför åtgärder från alla inblandade på alla nivåer. Det är också detta som gör att styrkort möter motstånd; många, och det gäller politiker såväl som tjänstemän, vill inte att prestationerna skall mätas, eftersom det stör bekvämligheten.

I fallet med missnöjet på gymnasieskolan skulle detta i en styrkortsmodell ha fångats upp bland annat av regelbundet återkommande enkäter, vilka skulle ge tillfälle till dem som av olika anledningar varken säger "bu" eller "bä" att göra sin stämma hörd. Det är trots allt inte på förhand givet att insändarskribenter som "muh' och "bäh" i Trelleborgs Allehanda är representativa för personalens åsikter i stort, även om mycket talar för detta.

När det gäller spjutspetsskolan på grundskolan framhålls att måldokumentet kommer att följas upp kontinuerligt och att det skall revideras årligen.

Detta var en förutsättning för att folkpartiet den 7 december 2004 skulle ställa sig bakom dokumentet, men än så länge har det inte kommit något tecken från skolnämndens socialdemokratiske ordförande eller den moderate vice ordföranden, det vill säga presidiet, att ens en diskussion om revision eller oberoende utvärdering är aktuell.

I folkpartiets Trelleborg präglas den kommunala verksamheten av öppenhet och lyhördhet för signaler från medborgare och medarbetare. Ett av de medel vi tror på för att nå dithän är balanserade styrkort.

Lars Hemzelius (fp),

ledamot skolnämnden

Bert Ekstrand (fp),

ledamot kommunstyrelsen