Osannolikt samarbete

Jimmie Åkessons artikel i Aftonbladet har provocerat fram reaktioner från alla politiska håll. Inför valet 2010 har frågan om hur partierna ska förhålla sig till Sverigedemokraterna aktualiserats, och ideligen används de olika partiernas inställning till samarbete med det främlingsfientliga partiet som blockpolitiskt slagträ.

Senast ut är statsminister Fredrik Reinfeldt. Under fredagen fortsatte moderatledaren på Jan Björklunds (FP) spår, och svarade på inviten från Miljöpartiet och språkröret Maria Wetterstrand. Reinfeldt kan tänka sig ett samarbete med Miljöpartiet för att hålla Sverigedemokraterna från makten, var budskapet.

Ett samarbete med SD är inget alternativ för Reinfeldt, även om den borgerliga alliansen inte skulle lyckas nå egen majoritet i riksdagen. Samarbete med Miljöpartiet är då att föredra.

Budskapet är betryggande. Det följer också all rimlig logik. Sverige­ demokraternas värderingar ligger miltal från de borgerliga.

Men frågan är om Reinfeldts och Björklunds välvilja är möjlig att överföra till praktiskt politik. Björklund uppger att ett av de främsta skälen till Miljöpartiet som föreslagen samarbetspartner är att partiet inte är socialistiskt. Det är talande att öppningen för samarbete med MP görs för vad partiet inte är, snarare än vad det är.

Miljöpartiet är inte ett socialistiskt parti – det stämmer. Men det är inte heller ett liberalt eller borgerligt parti. Visst skiljer det ut sig från sina kamrater i vänsterblocket, genom att ha en öppen inställning till privata alternativ inom välfärden. Partiet är öppet för frihetliga lösningar, och ser inte per automatik statliga pekpinnar och regleringar som medicin mot alla samhällets problem.

Men samtidigt är miljöpartisterna inga skattesänkare. De vill avveckla kärnkraften helt, och grusa arbetslinjen genom att återinföra friåret. Försvaret ska avskaffas, och arbetsveckan ska på sikt kortas med tio timmar.

De politiska skillnaderna mellan Miljöpartiet och de borgerliga är kanske dock inte det främsta hindret mot ett samarbete. Vänsterblockets allians har varit skakig, men fördjupas alltmer.

I takt med att valet närmar sig kommer fler och fler gemensamma åsiktsförklaringar att göras, och Miljöpartiet kommer troligen att befästa sin position som ett av de tre vänsterpartierna allt starkare.

Ju fler löften Miljöpartiet ger tillsammans med vänstern, desto svårare kommer det att bli för dem att kompromissa med de borgerliga. Skillnaderna mellan blocken växer ständigt. Reinfeldts och Björklunds intention må vara god, men det är tveksamt om den har någon förankring i verkligheten.