Mer demokrati i EU efter Irland

Hittills har 26 av 27 medlemsländer godkänt det nya Lissabonfördraget, och i fredagens folkomröstning sade 67 procent av irländarna ja. Polens president har lovat att nu underteckna fördraget, och det finns gott hopp om att även Tjeckiens president kommer att göra det, så att fördraget kan träda i kraft inom kort.

För drygt ett år sedan röstade irländarna nej, men flera faktorer bidrog till att ja-sidan nu vann med mycket stor marginal.

Dels har irländarna fått garantier för att EU varken kommer att påverka skatterna, abortlagarna eller neutraliteten, vilket var huvudorsaken till att de röstade nej 2008. Dels har den globala finanskrisen lett till en djup lågkonjunktur och kraftigt stigande arbetslöshet, vilket fått irländarna att inse att de behöver EU. Den starka ekonomiska tillväxten på 80- och 90-talen – ”det irländska undret” – skulle knappast varit möjlig utan EU-medlemskapet. Och idag behövs EU för att hantera den ekonomiska krisen.

Både på Irland och i Sverige hörs röster om att processen varit odemokratisk. Men det finns minst tre skäl till att EU:s nya fördrag gör EU mer öppet och demokratiskt.

För det första, varför behövde irländarnas rösta igen? har många frågat sig. Svaret är att man på något sätt behövde komma vid­are och besluta om de nya EU-regler som en stor majo­ritet av medlemsländerna redan hade godkänt. Att skrota en text som de allra flesta EU-länder såg som en bra kompromiss vore orimligt.

Demokrati innebär att kunna lyssna, diskutera och kompromissa – inte att en liten minoritet ska kunna blockera den stora majoritetens vilja!

Det viktiga var att förstå varför det irländska folket röstade nej. Efter att ha analyserat resultatet, kunde övriga EU-länder ge Irland garantier i de frågor som irländarna oroade sig för.

För det andra, har inget annat EU-fördrag tagits fram under så öppna och demokratiska former som detta. Det är första gången som en fördragsreform utarbetats under öppna diskussioner med brett deltagande av folkvalda och organisationer, så som skedde i det euro­peiska framtidkonventet, där grunden för Lissabonfördraget togs fram.

För det tredje gör själva Lissabonfördraget EU:s beslutsfattande mer demokratiskt. De nationella parlamenten får större inflytande, ministerrådet ska debattera och stifta lagar öppet, och EU får för första gången en stadga som garanterar medborgarnas grundläggande rättigheter.

Irlands nej blev ett ja. Och EU blir mer demokratiskt – inte mindre.

”Demokrati innebär att kunna lyssna, diskutera och kompromissa – inte att en liten minoritet ska kunna blockera den stora majoritetens vilja!”

Marianne Ekdahl är fri skribent och kommunikationsansvarig på ESS Scandinavia.