Med nya vapen

Nyheterna från England, där 21 personer arresterades misstänkta för att planera omfattande terrorattacker, visar att världen lever i ett ständigt orostillstånd. Med våra moderna rörelsemönster så blir terrorhoten en del av livet för människor över hela jorden. Det påminns vi omi vår absoluta närhet när flyg från Sturup och andra svenska flygplatser ställs in på grund av hoten.

I vardagslivet går det inte att leva med att vara rädd för vad som möjligen kan hända. Då skulle man till slut inte våga göra någonting. Men det är klart att terrortanken kan göra sig påmind när man befinner sig på flyg eller tåg på väg till någon av de städer där dåd är troligast. London som ibland kallas för Sveriges andra huvudstad – svenskar bor, arbetar och turistar där i mycket hög utsträckning – är en sådan plats.

Vi märker det också med de ökande kraven på övervakning av medborgarna och utvidgade säkerhetskontroller på känsliga platser. I London finns det övervakningskameror i nästan vartenda gathörn. I byggnader av någon offentlig vikt i alla världens storstäder är metalldetektorer och väktare legio. På flygplatserna synas resenärer och deras handbagage in på minsta vätskebehållare. Övervakning av våra telefonsamtal, vårt internetanvändande och vårt bilkörande är åtgärder som föreslås och genomförs med olika motiveringar.

På det viset har terroristerna redan vunnit en delseger. Vardagslivet för hundratals miljoner av människor påverkas. Våra friheter inskränks till eller över en acceptabel gräns. Det är inte ett självklart val hur långt staten ska tillåtas gå. Varje enskild förändring där kravet på säkerhet ställs mot ndividens integritet kan vara lätt att försvara som nödvändig. Men sedan är frågan hur effektiva åtgärderna egentligen är och vilket priset är för dem.

När terrordåd avvärjs, som nu i England, så är det naturligtvis ingen tillfällighet. Ett långvarigt underättelse- och polisarbete är det som gör sådana saker möjliga. Och i när terroristerna rör sig över stora delar av världen och är löst sammansatta i celler, ställer det nya krav på internationellt samarbete.

För Sverige innebär den nya världsbilden att vårt försvars- och säkerhetstänkande måste fortsätta att förändras från en till det mesta nationell angelägenhet till en internationell sådan. Mellan terrorism och demokrati finns inget att förhålla sig neutral till.