Märkligt, Leijonborg

ººHögskole- och forskningsminister Lars Leijonborg (fp) föreslår i Svenska Dagbladet att svenska staten ska medverka till att finansiera en imamutbildning. Ett mycket märkligt förslag. Tanken att muslimska församlingar ska få sina förkunnare utbildade med svenska skattemedel bygger på missuppfattningen att den svenska prästutbildningen är statligt finansierad. Så är det inte. Svenska präster utbildar sig förvisso vid svenska universitet. De läser religionsvetenskap tillsammans med till exempel blivande lärare eller forskare inom olika teologiska ämnen. Det är fullt möjligt att också specialisera sig mot islam.

Men själva prästutbildningen görs hos Pastoralinstitutet ¿ som finansieras av Svenska kyrkan och inte av staten.

Däremot är det så att studenterna vid Pastoralinstitutet är berättigade till studiestöd- och lån från Centrala studiestödsnämnden, CSN. Teologi är en så avgörande del av människans historia att den har en självklar plats vid högskolor och universitet.

Men det är något annat än att direkt finansiera utbildningen av religiösa förkunnare åt samfund. Däremot kan muslimska församlingar gå ihop och koppla sin imamutbildning till krav på teologisk examen.

Att stat och kyrka ¿ eller moské ¿ ska vara åtskilda är grunden i en liberal demokrati. Staten ska stå neutral i den här typen av privata trosfrågor . Religiösa dogmer får inte heller stå över den sekulära statens lagar.

Leijonborgs tanke med en imamutbildning är att den radikala delen av islam och den som inte skiljer på politik och religion ¿ islamismen ¿ ska hållas tillbaka genom en statlig inblandning i utbildning av imamer.

Visst skulle man kunna leka med tanken att staten är med och finansierar imamutbildningar, och då får man också utgå ifrån att den liberal demokratins värderingar om jämställdhet och jämlikhet ska gälla: ingen könsdiskriminering vid antagning till imamutbildning får förekomma, inte heller i moskén får könsåtskillnad ske, och vid en kommande könsneutral äktenskapslagstiftning ska imamer viga homosexuella par.

Sannolikheten att det skulle accepteras av de ledande muslimska religiösa ledarna i Sverige är låg.

Utbildning i samhällsvärderingar och demokrati ska ske i den sekulära skolan. Det är det bästa sättet att möta religiösa förkunnare som försöker hota de rättigheter som staten ska garantera medborgarna ¿ må det en fördömande frikyrkoförsamlingsledare i Uppsala eller en källarmosképredikant i Malmö.