Mardrömsveckan

Några 100 dagar i lugn och ro för att köra in den nya regeringen har statsminister Fredrik Reinfeldt (m) inte fått. Den nya alliansen kom till makten till stor del på grund av en trötthet med socialdemokratin och en klar känsla av att partiet vuxit fast vid makten och tagit den för självklar. Socialdemokratin bildade en slags politisk klass.

Det är illusionen om att vara ett friskare alternativ som spricker för alliansen – och speciellt för moderaterna.

Handelsminister Maria Borelius (m) och kulturminister Cecilia Stegö Chilò (m) tävlar om att bli den första som avgår – eller tvingas avgå – från sin post i den nya regeringen. För moderaterna som gjort allt för att framstå som ett nytt mjukare parti, så är den bild som målas upp av ministrarna förödande . Stämpeln på moderaterna som den nonchalanta överklassens parti kommer åter på plats.

Maria Borelius har hamnat i en situation där hon är en klar belastning för regeringen och sitt parti. Personligen utsätts hon för ett oerhört tryck, som få klarar av att bära. Alternativet till att avgå är att vänta på att mediestormen bedarrar. Ofta funkar det. Men för handelsministern, som dessutom sjukskrev sig i går för att undgå stormen, lär det ändå vara kört.

Under gårdagen försökte statsminister Fredrik Reinfeldt vända uppmärksamheten mot något annat – databand med mejl som möjligtvis kan avslöja mer om hanterandet av Tsunamikatastrofen. Det var inte en helt lyckad manöver. Mediernas intresse är fortsatt främst riktat mot de licensskolkande och skatteplanerande ministrarna.

Det är onekligen en mardrömsstart som Fredrik Reinfeldts regeringen fått. Knappt något har handlat om politik. Men det kommer en annan tid. Om 100 dagar är den nya regeringen inte så ny längre. Då är nybörjarmisstagen glömda och det är upp till bevis för att alliansen recept för Sverige fungerar bättre än den socialdemokratiska medicinen. Alliansen vann folkets förtroende en gång. Nu är det dags att vinna det igen.