Magisk riksbank räddar lam regering?

I går kom Riksbanksbeslutet att styrräntan sänks med en femtedel till 2 procent. Det är en kraftig sänkning, men ändå mindre än vad till exempel konjunkturinstitutet ville ha. Det betyder att Göran Persson fått den räntenivå som han önskade i eurodebatten - nämligen samma som europeiska centralbanken. Återstår då att se om den magiska effekten på sysselsättningen kommer. Hoppas inte för mycket. Stöd finns förstås för att sänka räntan. Inflationen är låg och arbetslösheten ökar. Lägre ränta ska underlätta nya investeringar och skapa fler jobb är det tänkt. Samtidigt ökar svenska företag sin produktivitet och visar god lönsamhet. Riksbankschefen själv, Lars Heikensten, varnar för att tro för mycket på räntans betydelse för arbetslösheten. Och han ser en fara i att många tror att inflationen och räntan självklart kommer att vara låga under lång tid framöver. Något av en reservation från den som just har fattat beslut om att genomföra en kraftig räntesänkning. Förr var tron stor på finanspolitikens möjligheter att med skatte- och bidragsförändringar dämpa kraftiga konjunkturförändringar. Ofta kom sådana åtgärder för sent och orsakade större problem än de löste. Numera råder det en stark tro på möjligheten att påverka konjunkturen med penningpolitik. Men det är svårt att bedöma ekonomins utveckling ens i en nära framtid - ta bara faktorer som oljepriser, dollarnivåer, risker för terrorattacker och den inrikespolitiska situationen i Kina - och allt för kraftiga ränteförändringar riskerar att förstärka en kommande trend snarare än att bryta en gammal. Riksbanken närmar sig också den nivån där räntevapnet inte längre finns att ta till - lägre än till noll kan inte gärna reporäntan falla. En annan allvarlig invändning är att de sänkta räntorna kommer att elda på en redan överhettad bostadsmarknad i storstadsområdena. Många kan också lockas att låna till spekulation. Privatpersoner riskerar att sätta sig i en skuldfälla som blir svår att ta sig ur den dag räntorna vänder uppåt. Det är viktigt med en stabil inflation för att hushåll och företag ska kunna göra långsiktiga bedömningar av priser och därmed få lättare att ta investeringsbeslut. Men det samma gäller också räntan. Kostnaderna för långsiktiga investeringar, som husköp för en privatperson, blir osäkra om räntan varierar allt för mycket. Enligt Handelsbanken är skuldsättningen i Sverige så hög att den närmar sig nivåer då historiska finanskriser utlösts. Det betyder i klartext att svenskarna blir allt mer känsliga för räntehöjningar. Effekterna av räntesänkningen på arbetslösheten är också omdiskuterad. Chefsekonomerna Stefan Fölster, Svenskt näringsliv och Hubert Fromlet, Föreningssparbanken, delar uppfattningen att jobben kan bli något fler till följd av räntesänkningen, men att det i huvudsak är andra saker som är avgörande för att öka sysselsättningen i Sverige. Typ sådana saker som Göran Persson, Bosse Ringholm och Leif Pagrotsky har ansvar för. xxx xxx xxx xxx xxx xxx xxx xxx xxx Dagens citat: "Ännu en polis fick lägenhet" Huvudrubriken i Sveriges största morgontidning löd i går, 1 april 2004. Inget aprilskämt dock. Bara i Stockholm Sverige...