Lika rätt för alla
Progressiviteten i skatteskalan driver omotiverat upp lönenivåer och motverkar såväl utbildning som ansvarstagande och entreprenörskap.
Att Svenskt Näringslivs skattekommission i den slutrapport som presenterades på onsdagen lade fram en rad konkreta förslag kan förhoppningsvis leda fram till en välbehövlig ny skattereform.
Förslagen ligger för övrigt väl i linje med andra bedömares åsikter om vad som krävs för att Sverige ska kunna försvara välfärd och välstånd. Globaliseringsrådet föreslog nyligen liknande åtgärder. När Kristdemokraterna samlas för riksting i Västerås i dag är skattefrågan prioriterad.
I första hand vill Skattekommissionen halvera skatten på ägande, så att tillgången till riskkapital ökar. Med en sänkning av aktieägande och kapitalinkomster från 30 till 15 procent skulle svenskt ägande bli mer attraktivt, vilket skulle stärka de företag som väljer att stanna kvar i landet.
Detta är ett tämligen självklart krav. I den globaliserade ekonomin krävs en anpassning av skattenivåerna efter hur det ser ut internationellt. Företag överlever inte utan vinst, och om denna kan säkerställas bättre på annat håll genom en flytt lär knappast kopplingen till en viss bygd värderas högre.
Enligt EU-kommissionens senaste genomgång var det genomsnittliga skattetrycket i unionen 39,8 procent 2007, medan det i euroländerna låg på 40,4, vilket är cirka tolv procentenheter högre än i både Japan och USA. Samtidigt är det betydligt mycket lägre än i Sverige, som noterade 48,3 procent.
Det svenska skattetrycket borde av ren självbevarelsedrift ner till åtminstone den genomsnittliga nivån i euroländerna.
Samma sak med marginalskatterna på arbetsinkomster.
Den som ser sänkta skatter som en viktig fråga för att stärka svensk konkurrenskraft och utveckla välfärden ska inte rösta på något av de rödgröna vänsterpartierna nästa år, på någon nivå.
När partiledarna Peter Eriksson (MP), Lars Ohly (V), Mona Sahlin (S) och Maria Wetterstrand (MP) i går reste tåg meddelade de att en skattehöjning väntar om de får makten. De avser att kräva mer skattepengar för infrastrukturinvesteringar och åtgärder mot arbetslösheten.
I Region Skåne deklarerade Uno Aldegren (S) på regionfullmäktige i tisdags att de budgeterar med 60 öres skattehöjning i sitt budgetalternativ för 2010.
I kommunerna låter det likadant.
Att utforma ett skattesystem som uppmuntrar i stället för bestraffar medborgarna för att de anstränger sig lite extra borde vara en självklarhet. Endast så blir rättvisan rätt fördelad, det vill säga: lika rätt till den egna inkomsten, för alla.
