Annons
Nyheter

Journalister får inte ljuga

I Sverige svävar objektivitetens och konsekvensneutralitetens ande över journalistiken. Att vara objektiv är många journalisters mål och präglar den syn man har på sig själv.
Nyheter • Publicerad 2 maj 2004

Tyvärr leder det ofta till en journalistik som inte är något annat än rapporterande, man söker inte själv information för att skapa en egen bild, utan låter sig nöjas med att ta kontakt med A som får säga sitt och sedan låter man (i bästa fall) B bemöta A. Det är en standardjournalistik som alla reportrar gjort sig skyldiga till, och som tillhör vardagen. I många fall fyller den också sitt syfte. Det finns ett uppdrag i informationsskyldigheten. Men det finns annan journalistik också. Radiojournalisten Cecilia Uddén skriver i senaste Journalisten, skråets fackorgan, om hur den goda subjektiviteten, det att hitta sin egen berättelse är bra journalistik. En god journalistik håller för en hård vinkel, och låter sig också utsättas för risken att bli kritiserad och motsagd. Mindre angelägen journalistik börjar: Ute skiner solen... När journalistiken tror sig vara obefläckat objektiv, då löper den en stor risk att bli en journalistik som nöjer sig med de givna svaren och låter bli att ta reda på de bakomliggande sanningarna. När vi på avstånd följer ett krig, som det i Irak, blir det tydligt att vi som mediekonsumenter inte har någon större möjlighet att avgöra vad som är riktig information. Krigspropaganda är inget nytt. Men i nutidens konflikter och krig går allt så mycket snabbare och vi får bilderna och budskapen serverade direkt in i vardagsrummen. Vi måste vara medvetna om att vi hela tiden utsätts för information och propaganda som filtrerats genom flera led och som kan vara rätt och riktigt på det vis den presenteras, med hänvisande till källor som vi däremot inte vet så mycket om. Bilder är avgörande för vår upplevelse av kriget. Men visar bilderna det de påstås göra? Vilka bilder visas inte? På vad finns det och på vad finns det inte bilder? På vilket sätt har bilderna kommit till? Hade händelserna över huvud taget inträffat om det inte funnits kameror på plats? I Sveriges television sändes i lördags en dokumentär om den arabiska tv-kanalen al-Jazira. Kanalen bedöms ha 40 miljoner tittare, mestadels i arabvärlden, men den når också araber i övriga världen. Al-Jazira har fått kritik från många håll, från Bushadministrationen för att underblåsa antiamerikanska stämningar och vara tendensiös i sin rapportering, och från arabiska ledare tvärtom för att vara antiarabisk. Al-Jazira-företrädare hävdar att de är oberoende och rapporterar utifrån ett annat perspektiv än amerikanska och europeiska medier. När al-Jazira visar bilder från kriget så är det ofta betydligt blodigare och mer närgångna scener än vad CNN och BBC visar. Medan CNN och BBC lät sina reportrar rapportera inifrån de amerikanska och brittiska styrkorna, så fick al-Jazira hålla till på andra sidan. Det är klart att perspektiven skiftar. Det är klart att det inte finns en sanning. Det är klart att det inte finns någon från ovan given objektivitet. Däremot finns det en regel som ingen reporter får bryta mot, om så varande rapportör, sökare eller grävare: en journalist får aldrig medvetet ljuga för sina läsare, lyssnare eller tittare.

Petter Birgersson petter.birgersson@allehandasyd.se
Så här jobbar Trelleborgs Allehanda med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons