Ingen plats för rebeller i toppstyrd sossemakt

Svar till Jan Svärd (s), 6 december. Måste påstå att det tillhör rariteterna när en socialdemokrat offentligt kritiserar det egna partiet, senast kan minnas var en göteborgare som såg väldigt sur ut.

Det går inte att komma ifrån att regeringen misslyckats med en mängd frågor och att socialdemokraternas partikongress mest handlade att påvisa att man är extremt självgoda.

Makten i partiet är centrerad kring en person och dennes stab, vilket yttrat sig vid ett flertal tillfällen. Bland annat kan nämnas Göran Persson envetna taktik, där ministrar bytas ut (även under mandatperiod) för att de inte ska bli hemmastadda i sina departement.

Detta är enligt vissa studier ett sätt att dämpa eventuella upprorsmakare, något som Persson lyckats ypperligt med. Även under partikongressen gav Persson tydliga indikationer på centraliserad makt, då han innan en debatt förkunnade att inga förändringar kommer beaktas. I princip ogiltigförklarade han debatten.

På kongressen infann sig också den traditionella retoriken där sossarna sätter i sig i opposition mot sig själva. "Detta är vi inte nöjda med " är dock inte speciellt nyskapande, vilket också kan urbenas ur socialdemokraternas arbetsmarknadspolitik. Arbetsmarknadspolitiken, som inte var ett hett ämne på socialdemokratiska kongressen är tillsammans med integrationspolitiken regeringens största misslyckande. EU kritiserade förra månaden Sverige för att ha Europas sämsta integrationspolitik där man ansåg att invandrare i Sverige slussat ut i bostadsområden där varken jobb skapas eller företag stimuleras.

På detta undermineras integrationen genom att de som redan är utanför samhället också stigmatiseras i olika förorter. Det är synnerligen tur att vi inte har samma grad av invandring som Frankrike.

En andra undersökning pekar på att cirka 50 procent av de arbetslösa inte söker jobb. Detta är den arbetsmarknadspolitik sossar förespråkar med ett groende utanförskap och en arbetsmarknadspolitik som föga är stimulerande.

Samtidigt har Sverige mer än dubbelt så stor ungdomsarbetslöshet än till exmpel Danmark som, som genom ett effektivt lärlingssystem slussat ut unga direkt på den arbetsmarknad de själva vill möta.

Plusjobb, friår och andra arbetsmarknadsåtgärder är olika sätt att putsa statistiken. Alla som är friårslediga är inte arbetslösa och alla som har fått en friårsplats är heller inte arbetslös – i statistiken. Plusjobben är per definition en akademisk samhällstjänst. Denna arbetsmarknadspolitik är varken innovativ eller verkande trots att Sverige har hög inflation och är i en högkonjunktur.

Var finns rebellerna inom sossarna då? Flera av de fackliga organisationerna påpekade att avdrag för hushållsnära tjänster kommer att generera mängder med jobb för såväl målare som städare.

Persson och bland annat Berit Andor kallade detta överklassfasoner och att dessa "pigjobb" inte är socialdemokratisk arbetsmarknadspolitik. I Finland genererade denna politik över tiotusen jobb.

Avdragen sias också att underlätta för medelklassen och förminska svartjobbandet i Sverige.

Detta är arbetsmarknadspolitik som skapar arbetstillfällen som består och inte plusjobb som är en yttring av en regering som saknar kreativitet och som är fastlåsta i sin politiska ideologi.

Kristian Sörensen,

Fuglie