Inga nya miljarder utan tillväxt

Inkomsterna ökar inte. Antagandet verkar absurt; det är därför jag har valt det, av pedagogiska skäl.

Kulturvänstern förstår vanligen inte vad tillväxt innebär, och vill därför stoppa den. Jag minns en debatt i Västerås. Fysikprofessorn Tor Ragnar Gerholm och jag diskuterade med två tillväxtmotståndare, biskop Ytterberg i Västerås och Miljöpartiets Birger Schlaug. De hade utvecklat hög resistens mot intellektuell påverkan.

Det är produktiviteten – inom industrin, inte försäkringskassan – som de senaste hundra åren ökat med en faktor på mer än 25. Det är det som fått ekonomin att växa, inkomsterna att stiga. Tillväxt är ju ett mått INTE på resursförbrukning utan på värdeökning.

Men debatten om skatterna förs med utgångspunkt från teorin att tillväxt inte förekommer. Vänstern och SD har stoppat regeringens försök att höja brytpunkten för statlig skatt med argumentet att detta kostar statskassan tre miljarder kronor. Regeringen kritiserar brottet mot budgetreglerna men har inte presterat någon ordentlig kalkyl över skattesänkningen.

Tre miljarder kronor är 2,1 promille av de förväntade skatteintäkterna 2014. Det ligger helt inom felmarginalen för alla budgetkalkyler.

Om Miljöpartiet inte får bestämma utan ekonomin kan utvecklas med förnuft kommer inkomsterna att öka. Mer än hälften av detta dras automatiskt in till den offentliga sektorn. 2008–2014 ökar skatteintäkterna med cirka 175 miljarder.

Progressiviteten i skattesystemet skadar sannolikt ekonomin eftersom den fungerar som straffskatt på utbildning, arbete och företagande. Moderaterna försvarar progressiviteten eftersom Anders Borg tror att de inte kan klara debatten. Detta har han sagt på en diskussion i Nationalekonomiska föreningen.

Antag att vi övergår till en flat rate – det vill säga slopar den statliga inkomstskatten och därmed får ungefär 30 procents skatt på både arbets- och kapitalinkomster. Det skulle eliminera många försök till arbitrage, det vill säga försök att flytta inkomsterna mellan olika skatteskikt. Statsskatten svarar för cirka 2,7 procent av de totala skatteintäkterna. 2012 ökade skatteintäkterna med 45,8 miljarder. Den statliga inkomstskatten uppgick till 38,2 miljarder, det vill säga 83 procent av ökningen. Vi kan alltså slopa den statliga inkomstskatten på säg två år och ändå få högre skatteintäkter. På längre sikt ökar intäkterna eftersom företagarna äntligen skulle få någon lön för sin möda.

Socialdemokraternas gruppledare Mikael Damberg försvarar beslutet med att de tre miljarderna behövs för investeringar i skolan. Tre miljarder utgör 1,74 procent av kommunernas skolbudget.

Något av de tre miljarderna bör anslås för en elementär kurs i matematik för vissa gruppledare i riksdagen.