Inflation ger inga nya jobb

Sverige har nu haft låg och stabil inflation i över 10 år. Det räcker numera med några enstaka procent i löneökning för att faktiskt få ökad köpkraft. Så har det inte alltid varit. Mellan 1975 och 1995 ökade reallönerna med knappt en halv procent per år – trots att lönen i kronor räknat steg med i snitt 8 procent varje år. Över 90 procent av löneökningarna åts alltså upp direkt av stigande priser.

Prisökningarna gjorde att kronan tappade i värde, men de betydde också att hela marknadsekonomin fungerade sämre. Priser innehåller viktig information om utbud, efterfrågan och produktionskostnader. Företagen använder denna information för att producera rätt saker – på rätt sätt.

Hög och varierande inflation gör informationen mindre pålitlig: Det blir svårt att avgöra om ökade priser beror på att konsumenternas efterfrågan på en viss produkt faktiskt ökat – eller om det bara är en effekt av inflationen.

En annan nackdel med hög och varierande inflation är att fackföreningar som vill försäkra sig om ökad köpkraft tar i rejält i sina lönekrav – och då stiger arbetskraftskostnaderna för företagen.

Årets ekonomipristagare, Edmund S. Phelps, belönas för sin detaljerade analys som visar att arbetslöshetens nivå beror på hur väl arbetsmarknaden fungerar. Det kan tyckas trivialt, men faktum är att många tidigare trodde att man kunde minska arbetslösheten genom att låta inflationen bli oväntat hög. Phelps visade att sådana effekter bara kan fungera tillfälligt, på kort sikt. Därefter stiger arbetslösheten igen, och det enda som hänt är att pengarna blivit mindre värda.

I dag är Phelps insikter allmänt accepterade bland ekonomer – och av de flesta politiker. Men det finns undantag: Populistiska partier kan säga nej till politiskt jobbiga reformer av arbetsmarknaden och istället ge sken av att högre inflation skulle vara en enkel lösning på arbetslöshetsproblemet. I Sverige hörs sådana tongångar numera endast från vänsterpartiet lite då och då.

Till saken hör att Phelps varken brukar placeras till vänster eller till höger: På senare tid har han kritiserat både Bushs stora skattesänkningar i USA, såväl som europeiska politikers oförmåga att reformera arbetsmarknaderna.

Trots detta råder ingen tvekan om att populistiska politiker och debattörer kommer att utmåla Phelps som högerspöke. Det blir ofta så när ekonomer punkterar den retorik som ger sken av att det finns enkla lösningar på komplexa problem.

Andreas Bergh är doktor i nationalekonomi och

välfärdsforskare vid Ratio-institutet.