Hej matematik!

I går debatterade riksdagen olika skattepolitiska förslag och i nyhetsrapporteringen kunde man ta del av beräkningar över hur mycket lägre skatten blir nästa år för olika inkomstgrupper.

Men alla politiska beslut får inte genomslag lika snabbt. De som rör skolan kommer att märkas först långt efter att Jan Björklund (fp) avgått som utbildningsminister. Men för den ekonomiska utvecklingen i Sverige på sikt är de utbildningspolitiska beslut som fattas nu av stor betydelse långt fram i tiden.

Klarar inte skolan av att förmedla kunskap till barn och ungdomar tappar utvecklingen fart och grunden för det framtida välståndet vittrar sönder. Men om Sverige tvärtom förvaltar utbildningsväsendet väl blir nationen en vinnare i den allt mer kunskapsdrivna världsekonomin. För att inte tala om det individuella perspektivet – den som inte lär sig läsa, skriva och räkna tillräckligt bra i början av livet får svårart att förverkliga sig själv.

Finanskris, arbetslöshet och andra stora problem till trots är därför satsningen på skolan den viktigaste som regeringen gör under den här mandatperioden. Den proposition som utbildningsministern presenterade i går med inte minst tydligare mål och kunskapskrav och nya läroplaner för skolan är ett led i en satsning på att stärka Sverige som kunskapsnation.

Att det krävs en rejäl uppryckning är ställt utom allt tvivel. Det senaste utropstecknet över tillståndet i skolan är tisdagens Timss-studie (Trends in International Mathematics and Science Study 2007). Den undersöker kunskaper i matematik och naturvetenskapliga ämnen hos elever i årskurs fyra och åtta. Sveriges resultat försämras samtidigt som det hamnar under genomsnittet för EU/OECD-länderna i matematik. Var tionde elev klarar inte av "den mest elementära kunskapsnivån", för att citera Skolverket. 1995 var motsvarande andel fyra procent. Även i naturvetenskap har det skett en försämring, men där presterar de svenska eleverna ungefär som i jämförbara länder.

Dåliga kunskaper i matte är extra allvarliga eftersom de försvårar inlärning i andra ämnen där matematikens metoder och tankesätt behövs. Matematik är också ett ämne som passar dåligt för självständigt arbete, något som är utbrett i den svenska undervisningen.

De samlade läroplaner och nya kursplaner samt kontrollstationer i form av prov och betyg som regeringen nu presenteratbörjar införas under läsåret 2011/12. Sedan tar det lång tid innan de märks i statistiken över hur eleverna presenterar.

Snabbare insatser behövs också för att stödja och underlätta kunskapsinhämtningen för de barn och ungdomar som går i skolan nu. Förhoppningsvis finns även den insikten hos regeringen. För bra kunskaper i matematik är en förutsättning för såväl samhällets som individens utveckling.