Håll inflationen kort

Tvärtemot alla förhandstips och rekommendationer från bankernas chefsekonomer så höjde Riksbanken i går reporäntan – den ränta som påverkar till exempel rörliga bolån. Räntehöjningen var måttlig, 0,25 procentenheter, men fick ändå Dagens Industri att i sin nättidning sätta rubriken "Riksbanken chockhöjer räntan".

"Chocken" kommer sig av att de flesta trodde att Riksbanken skulle påverkas av de sänkningar som den amerikanska och den brittiska centralbanken gjort för att stimulera ekonomin. Särskilt i USA har räntesänkningarna varit aggressiva för att försöka bota den finansiella krisen med att göra det billigare att låna pengar.

I Sverige väljer Riksbanken att titta mer på inflationen, som stuckit i väg de senaste månaderna. Inte minst höga löneökningar och höjda priser på mat och bränsle har tryckt upp inflationen.

Med en räntehöjning gör Riksbanken det dyrare att låna. Det fördyrar för hushållen att låna till konsumtion. Däremot stärks kronan, vilket gör det billigare att köpa importerade varor.

Nu är en kvarts procent egentligen inte så mycket att orda om. Någon avgörande betydelse för svensk ekonomi kommer det inte att ha. Däremot är Riksbankens höjningen viktig signal om vad den tror om framtiden. Klart är att inflationsmålet sätts absolut först. Riksbanken ser heller inte någon anledning att ta hänsyn till en möjlig kris vad gäller bankernas krediter.

Det är en rimlig bedömning. Den amerikanska bolånemarknadens kollaps, och de högrisk-obligationer som kopplats till den, har inte slagit igenom i Sverige mer än på framtidstro och börskurser. Bankerna rapporterar inga dramatiskt ökande kreditförluster – hushållen är ekonomiskt starka och klarar av sina räntebetalningar och amorteringar.

Även om de stigande rörliga räntorna påverkar hushållen, så har inte den amerikanska typen av lån till människor med låga eller osäkra inkomster slagit igenom lika starkt här. Det är långt till 1990-talskrisen.

Svensk ekonomi är i stället starkare än på flera decennier. Finansminister Anders Borg har 100 miljarder att glädjas åt i överskott i statsfinanserna. Svenska folket har fått löneökningar och skattesänkningar. Företagen gör goda vinster. Antalet personer i jobb ökade förra året med över 100 000, en tillväxttakt som inte inträffat sedan 1975.

En mer väsentlig kritik handlar om att Riksbanken borde vara tydligare i sin kommunikation, så att besluten inte kommer som en överraskning, och att banken tar sitt räntehöjningsbeslut när högkonjunkturen redan toppat. Det sistnämnda riskerar att försvåra den lågkonjunktur som kan anas runt hörnet. Därmed gör Riksbanken nu samma misstag som när den sänkte räntan för sent – fast tvärtom.

Det är möjligt att det är så. Men det är bättre att riksbanken har möjlighet att sänka räntan när lågkonjunkturen kommer, än att den eldar på för mycket för fort. Inflationen ska hållas kort. Det är nämligen avgörande för att ekonomi ska växa sunt på lång sikt.