Gud & Mammon

Antisemitismen är tillbaka. Sverige tycks vara det land som ivrigast kritiserar Israel och hyllar de palestinska terrorgrupperna. Under kriget i Gaza tilltog hoten mot judiska församlingar, särskilt i Malmö och Stockholm.

Ett par präster, bland annat förre ärkebiskopen K G Hammar, gav en obehaglig men tydlig påminnelse om kyrkornas ansvar för antisemitismens uppkomst och legitimering. En av historiens värsta antisemiter var Martin Luther. Vilken biskop har ryggrad nog att hålla en påminnande predikan om detta?

Därför är det en upplevelse att läsa en ny bok som placerar ondskan och dess övervinnare i ett nytt ljus. Ekonomen Per-Martin Meyerson har med sin nya bok ”Gud & Mammon. Om religion, kapitalism och liberalism i ett judiskt perspektiv” (Sekel Bokförlag) försökt visa hur och varför judarna lyckats vända förföljelser och lidande till framgång.

Meyerson är själv av judisk bakgrund. Han är grundligt beläst i sin kulturs skrifter; hans mentor var den judiske överrabbinen i Stockholm Marcus Ehrenpreis – tillika hans svärfar. Själv presenterar han sig som varken troende eller ateist – han är bara intresserad, med en vetenskaplig analysansats: han är disputerad ekonom och har skrivit mycket om både judisk tradition och nationalekonomi.

Med sin nya bok visar han att detta är en mycket intressant kombination.

Gud och Mammon är i kristendomen, den tidiga, oförenliga storheter. Man kan inte dyrka bådadera. (Som sociologins grundare Max Weber visade gick det bra så småningom, åtminstone i de reformerta ekonomierna, främst Schweiz och Holland. Ekonomhistorikern Kurt Samuelsson har dock i sin bok ”Ekonomi och religion” satt frågetecken för Webers tolkning.)

Judarna var det utvalda folket – ett av många med en egen gud. Småningom – och detta är det intressanta – kombinerades judarnas dyrkan av Gud med en djupgående respekt för tolkningen av Toran, och därmed av kunskapen. Ingen annan religion har som judendomen skapat respekt för kunskap. Detta hänger samman med judarnas överlevnadsstrategi; kombinationen av respekt för religionen och försök att hitta nischer undan förföljelserna har lett judendomen till en intellektualismens odyssé, unik i historien. Två tredjedelar av alla nobelpristagare har judisk bakgrund.

Judarna utestängdes från alla ämbeten. De tvangs gå in i handel som överlevnadsstrategi. Detta, i kombination med respekten för kunskap, gav lysande resultat – tänk bara på bankhuset Rothschild. Och Bonniers i Sverige.

Men ekonomisk framgång för individer förutsätter en liberal ekonomi. Det verkligt nya i Meyersons bok är att han, som ekonom, visar hur de i nästan allt förföljda judiska familjerna kunde bygga företag och rädda sig just tack vare att många av dem sökte sig till demokratier med en liberal marknadsekonomi. Det var bara den som skapade en historiskt unik förening av frihet och ekonomisk framgång.

Alla de socialister som har ekonomisk frihet och går på gränsen till antisemitism rekommenderas denna bok till läsning och, om möjligt, eftertanke.

Nils-Eric Sandberg har varit ledarskribent i DN och är publicist i ekonomiska och filosofiska ämnen.