Greenpeace fällda – yttrandefriheten hotad

Icke-våldsorganisationen Greenpeace dömdes i Köpenhamn på torsdagen för terroristbrott. Den danska hovrätten valde därmed att gå på tingsrättens linje som i juni 2005 dömde Greenpeace för att ha överträtt en paragraf i den terroristlagstiftning som infördes år 2002. Hovrätten skärpte dessutom tingsrättens dom genom att höja bötessumman från 30 000 DKR till 50000 DKR.

Åtalet gäller en aktion som frivilliga Greenpeace-aktivister genomförde i oktober 2003. Anhängare hängde under aktionen en banderoll från Axelborg, den danska lantbrukarorganisationens högkvarter i Köpenhamn, med texten "Stoppa GMO-svinen".

Aktivisterna protesterade mot att danskt lantbruk använder sig av genmanipulerat grisfoder utan att i matbutikerna märka ut vilka köttprodukter som kommer från grisar uppfödda på GMO-foder.

Att en icke-våldsorganisation som Greenpeace straffas med en lagstiftning tänkt för att bekämpa internationell terrorism är obegripligt. Domen kränker yttrandefriheten för organisationer som ibland använder sig av en fredlig form av civil olydnad, vilket det naturligtvis måste finns plats för i en levande demokrati.

Åtalet grundar sig på paragraf 306 i dansk strafflag. Genom den terroristlagstiftning som infördes 2002 skärptes paragrafen på ett sätt som gör att juridiska personer (i det här fallet Greenpeace) numera kan hållas ansvariga för handlingar utförda av fysiska personer (aktivisterna), som på något sätt anses knutna till den juridiska personen. Detta även om den juridiska personen inte gör någon ekonomisk vinning på den enskildes agerande.

Det tidigare paragrafkravet var att den juridiska personen skulle göra en ekonomisk vinning till följd av den fysiska personens agerande, för att kunna stå till svar. Den aktuella lagändringen innebär att även de organisationer som, precis som Greenpeace, bekänner sig till den klassiska traditionen av civil olydnad baserad på icke-våld och icke-skadegörelse kan bli föremål för åtal grundade på den här paragrafen.

I ljuset av EU:s rambeslut om åtgärder mot terrorism, som fattades genom ett enhälligt beslut i Europeiska unionens råd år 2002 (samma år som den danska terroristlagstiftningen), är det danska beslutet att skärpa paragraf 306 obegripligt. I EU:s rambeslut är det nämligen uppenbart att man med terrorbrott avser:"… uppsåtliga handlingar (…) som genom sin art eller sitt sammanhang allvarligt kan skada ett land eller en internationell organisation"

Det framgår vidare av rådets gemensamma uttalande att: "… Det får inte heller tolkas så att man på terroristgrunder anklagar personer som utövar sin grundläggande rätt att lägga fram sina åsikter, även om de begår brott när de utövar en sådan rätt."

Den danska regeringen har därmed fattat två beslut som strider diametralt mot varandra. Å ena sidan har de presenterat en lagstiftning som innbär att organisationer vars sympatisörer använder sin grundläggande rätt att lägga fram sina åsikter kan dömas för detta.

Å andra sidan stöder de ståndpunkten att terroristlagstiftningen inte ska kunna användas mot personer som utövar denna rätt. Regeringen uppvisar därmed en oerhörd inkonsekvens i sitt agerande.

Mycket tyder på att lagstiftarna i Folketinget inte var medvetna om att skärpningen av paragraf 306 skulle kunna användas för att straffa organisationer som Greenpeace. Det är förståeligt eftersom justitieministern försäkrade ledamöterna om att den samlade lagstiftningen hade som enda syfte att bekämpa internationell terrorism.

Eftersom man ansåg att det var viktigt att så snart som möjligt få till stånd ett bättre skydd mot terrorism godkändes den föreslagna terroristlagstiftningen utan omfattande debatt.

I Sverige liksom i flera andra länder gäller rent allmänt att endast enskilda personer kan begå brott. Juridiska personer, såsom organisationer och företag, anses i princip inte kunna begå brott.

Undantaget är företagsbotregeln som i praktiken innebär att ett företag endast kan dömas för brott om de som arbetsgivare ger i uppdrag till eller låter bli att göra vad de kan för att hindra en anställd från att begå ett brott inom företagets verksamhet.

Greenpeace eller liknande icke-våldsorganisationer, som har ett stort antal frivilliga aktivister knutna till sig, har hittills aldrig åtalats för aktioner som dessa aktivister utfört. Eftersom Greenpeace inte anses ha den överordnade roll gentemot aktivisterna som krävs för att företagsbotregeln ska kunna komma på tal, och eftersom företagsbotregeln främst är tänkt att användas mot ekonomisk och miljörelaterad brottslighet, verkar det dessutom otroligt att denna regel skulle kunna användas mot Greenpeace i framtiden.

Greenpeace har en mer än 30 år lång tradition av fredlig, civil olydnad och tänker inte låta sig knäckas av domen.

När Greenpeace i somras dömdes i den danska tingsrätten var representanter för flera fackförbund och organisationer närvarande i rättssalen för att ge sitt stöd till Greenpeace.

Även Amnesty International uttryckte stor oro över att domen riskerade att hindra det generella organisationsarbetet i Danmark. Greenpeace kommer nu att samla organisationer och fackförbund för ett upprop som vi hoppas ska leda till att Folketinget, när ny terroristlagstiftning under våren ska förhandlas och röstas igenom, ändrar paragraf 306 så att den inte längre kan användas mot fredliga former av politisk aktivism.

Lennart Daléus,

generalsekreterare,

Greenpeace