Annons
Nyheter

Gratis är inte alltid godast

Nyheter • Publicerad 14 september 2007

En liten lunchavgift på gymnasieskolan är tydligen för kontroversiell för att införas i Trelleborg. Det borde den inte vara. Att betala en slant för maten är inte orimligt i en frivillig skolform.

I många andra länder får föräldrarna ta ansvar för att skicka med matpaket även åt de minsta skolbarnen. I Sverige är det annorlunda. Från dagis, i grundskola och upp på gymnasiet får svenska barn och ungdomar lagad mat, betalad av skattekollektivet. Det är lyxigt, men bra.

Annons

På gymnasienivå är det tillåtet med skolmåltidsavgifter. Några kommuner har infört det, andra inte. Så fort en avgift kommer på tal så blir det ett liv och ett kiv.

Varför? Att betala en liten del av matkostnaden själv är en anpassning till vuxenlivet. Man förstår att det inte kommer att gå någon bredvid en hela livet som ser till att man får maten lagad och serverad – gratis.

Under tiden på gymnasiet blir man myndig, får ta körkort, gifta sig och rösta. Dagens ungdomar är sällan sena när det gäller att påpeka vilka rättigheter de har. Väl medvetna om att hävda sin rätt, så bör de också kunna ta ansvar för att prioritera skollunchen framför en ny I-pod.

Att betala för en tjänst ger inte bara nackdelar. Det ger också den fördelen att man kan ställa krav på det som erbjuds.

I själva verket borde det vara så att varje elev får ett matkort där den totala kostnaden för lunchen framgår, och hur mycket man själv får betala av det. (I Trelleborg kostar skollunchen cirka 4 000 kronor per elev och år)

Så Trelleborgsalliansen, tveka inte: sätt en prislapp på gymnasielunchen.

•••

Folkpartiet i Skåne, Kronoberg och Blekinge vill att de tre länen går samman och bildar en Sydregion. Förslaget kommer partiavdelningarna med i sitt remissyttrande över Ansvarskommitténs utredning om hur framtidens regioner ska se ut.

På vilket sätt administrationen av sjukvård, kollektivtrafik och andra samhällsfunktioner ska styras kan man ha många synpunkter på. Samordning är alltid bra. Men stora byråkratiska kolosser löser sällan de problem man tror att de ska göra. I stället skapas det ofta nya.

I själva verket är det så att dagens regioner inte begränsar sig inom landets gränser. Skatter, sjukvård, socialt skyddsnät och infrastruktur är frågor som för Skånes del i hög utsträckning måste lösas gemensamt med Danmark.

Annons

•••

Det dör alldeles för många barn i världen. Men världen blir faktiskt steg för steg en bättre plats för de allra mest utsatta barnen.

Nära 10 miljoner barn når inte ens upp till fem års ålder, enligt Unicef. 1990 dog 13 miljoner av världens barn innan de fyllt fem år.

Störst har förbättringarna varit i Latinamerika, Central- och Östeuropa och Asien.

I Kina dog 45 av 1000 barn 1990. I dag är det 26 av 1000. I Indien har dödligheten sjunkit från 115 barn per 1000 till 76 per 1000.

Södra Afrika har de största problemen i nutid – hälften av alla barn som dör före fem års ålder kommer därifrån. Det är HIV och aids som är det största bekymret. Men även här finns länder där stora framsteg görs:

I Malawi sjönk dödligheten bland de minsta barnen med 29 procent mellan 2000 och 2004. Liknande förbättringar har gjorts i Etiopien, Moçambique, Namibia, Niger, Rwanda och Tanzania.

•••

2015 kommer depression att vara den vanligaste sjukdomen i världen. Och det är något positivt. Det visar att svält och bristsjukdomar minskat och fler människor fått annat att bekymra sig över. Det menar Hans Rosling, professor i internationell hälsa vid Karolinska institutet. Roslings är en av optimisterna vad gäller världens utveckling.

Rosling kan säga saker som:

Annons

"Varför svälter Niger? Jo, till stor del på grund av bomullssubventionerna i USA och Europa. I Niger producerar de bra bomull, men kan inte sälja den. Niger behöver katastrofbistånd, men i ännu högre grad rättvis handel."

•••

Grönköpings Veckoblad meddelar i sitt senaste nummer att inga profeter avbildade i hundform finns i staden:

"En enda Muhammedbild har GV kunnat uppbringa, nämligen en teckning gjord av ett barn i Läspeskolans lågstadium, som uttryckligen föreställer Muhammed. Rör det sig dock, till all lycka, inte om Profeten med sagda namn utan är det fastmer en avbildning av den omåttligt populäre Muhammed Ruda, vilken å kort tid gjort sig ett namn bland Grönköpings barn genom sin förmåga att härma olika djur vid fredagarnas 'roliga timme'".

•••

Monty Python's Life of Brian – Ett herrans liv – från 1979 – håller än. Den fick peststämpel på sig i flera länder eftersom den hädade och drev med religionen. 2007 är det tyvärr ingen som når upp till den begåvade satiriska humorn. Synd. Det hade hjälpt.

I Sverige vill 25 procent av de tillfrågade i en opinionsundersökning som Synovate utfört på uppdrag av tidningen Fokus, inskränka yttrandefriheten genom att förbjuda publicering av bilder som kränker religiösa symboler.

Hos kd-sympatisörer är yttrandefriheten minst helig. Nära fyra av tio kådisar vill ha straff för den som hädar.

•••

Man ska inte skoja om Gudssöner som kan gå på vatten, förvandla detsamma till vin – och dessutom återuppstå från det döda. Men det är en bra story, den om snickarsonen som fick hybris och hans smålulliga polare.

Annons

•••

Mohamed Omar, chefredaktör på den muslimska tidskriften Minaret har däremot koll på yttrandefriheten. Han säger till Fokus:

"Om man kritiserar presidenten i Egypten eller Syrien så kan man bli avrättad, vilket gör det svårt att ta deras invändningar på allvar".

•••

För övrigt är det högst orimligt att den Stockholmsbörsen OMX, säljs till en diktatur – om än med glad och välputsad shoppingyta. Dubai, aj, aj.

•••

Tomma provokationer är oftast helt innehållslösa.

SAXO
Så här jobbar Trelleborgs Allehanda med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons