Glöm inte EU-parlamentet
Det är paradoxalt nog lätt att bli hemmablind för sådant som upplevs vara långt borta. Att EU:s parlament ska väljas på nytt i sommar är det få som känner till, visar flera opinionsundersökningar. Vad värre är tyder de även på att få svenskar är beredda att lägga sin röst i valet. Det vore i så fall inte första gången. 1999 låg valdeltagandet på 38,8 procent och fem år senare hade det sjunkit till 37,9 procent. Hemmablindheten har att göra med att de flesta vet om att det finns ett parlament i EU. Men många ser inget märkvärdigt i det och är inte särskilt intresserade av att ta reda på vad den europeiska institutionen håller på med. Parlament som parlament där borta på kontinenten, resonerar Svensson och rycker på axlarna. Utanför Europa är det däremot vanligt att uttalanden och besök från EU:s parlament får stor uppmärksamhet. Många tar fasta på att det handlar om besked och talespersoner för en församling som representerar 375 miljoner människor. Parlamentet går inte heller att avfärda som en plats för att bedriva symbolpolitik. Beslutsprocesserna i unionen må vara allt annat än glasklara, men parlamentets ledamöter antar, avfärdar eller ändrar skarpa förslag på en rad sakområden. De blir till politik som för eller senare berör var och en av medborgarna i EU. Om Lissabonfördraget antas kommer parlamentets makt och inflytande att bli ännu större.
Som medborgare i unionen har man alltså även möjlighet att vara med och påverka maktbalansen i den här viktiga gemensamma församlingen. Att en hel kontinent gör det – väljare från 27 länder – borde vara värt lite större aktning. Allt för många internationella sammanslutningar är just slutna för vanliga människor. EU:s parlament är snårigt, men öppet. Partierna borde också ta valet den 7 juni på större allvar. Tyvärr är det alltför vanligt att de satsar halvhjärtat på valrörelsen. Årets omgång är inget undantag. Det känns som att temperaturen inför riksdagsvalet nästa höst redan är bra mycket högre än den inför valet om mindre än två månader. Inte blir det bättre för att kandidater driver frågor som EU:s parlament inte har inflytande över, eller försöker framställa motståndare i dålig dager bara för att de av tekniska skäl delar partigrupp med otrevliga partier. EU förtjänar bättre.