Friskolor lyfter hela skolan

Trots stort motstŒnd frŒn den politiska vŠnsterkanten startas nya och framgŒngsrika friskolor varje Œr. I debatten om friskolorna finns en djup ideologisk skiljelinje. NŠr friskolorna i liten skala gjorde sitt intŒg i Sverige anklagades de frŒn vŠnster fšr att vara till fšr en mycket begrŠnsad del av befolkningen, den rika och studiebegŒvade. Fenomenet antogs dessutom drŠnera den kommunala skolan pŒ resurser och leda till ett segregerat skolvŠsende.

Den liberala linjen ser i stŠllet ett samband dŠr škad mŒngfald och valfrihet leder till hšgre kvalitet och bŠttre skola fšr alla elever. Den nya betygsstatistiken visar att vŠnsterns farhŒgor inte har besannats. I stŠllet Šr det sŒ att den škade mŒngfalden av utbildningar – praktiska sŒvŠl som teoretiska – tilltalar fler och fler elever. NŠr hšstterminen bšrjade i Œr valde šver 14 000 elever att fšlja undervisningen i en gymnasiefriskola. Varfšr dŒ krŠva att dessa ska stŠngas? FriskolemotstŒndarna borde kanske i stŠllet fšrsška ta reda pŒ varfšr pojkar har en hel poŠng sŠmre betyg i snitt jŠmfšrt med flickor. Ett gap som škar i stŠllet fšr att minska. Det Šr ett verkligt problem.