Annons
Nyheter

Förklara orsaken till bedrövlig könsfördelning

Det höjdes många varnande röster när Norge införde sin lag om könskvotering i börsbolagsstyrelser. Lagen, som innebär att minst fyrtio procent av styrelsens ledamöter ska vara kvinnor, skulle leda till elände.
Nyheter • Publicerad 20 oktober 2009
Foto: 
Manlig domän.
Manlig domän.Foto: 

Kompetensnivån skulle sjunka, internationella investerare skulle dra sig ur norska bolag som i sin tur skulle flytta sina huvudkontor utomlands. Det blev inte så. En utvärdering av lagen gjord av det norska forskningsinstitutet Center for Corporate Diversity visar att samtidigt som antalet kvinnor i styrelserna har ökat med 470 procent har utbildningsnivån stigit och medelåldern sjunkit.

De internationella investerarna är kvar liksom de norska börsbolagens huvudkontor, rapporterar Dagens Industri.

Annons

I dag uppfyller alla norska börsbolag kravet på fyrtio procent kvinnor i styrelsen. Det är knappast förvånande eftersom lagen infördes med ett hot om likvidering av alla bolag som inte följde den.

Ett sådant hot är ett alltför stort ingrepp i den fria företagsamheten. Att däremot påstå att styrelsesammansättning enbart är en ägarfråga är möjligen en önskan om hur det borde vara, men det återspeglar inte verkligheten. Redan i dag finns lagar och tvingande regler om alltifrån oberoende ledamöter och styrelsens storlek till rätten för arbetstagarrepresentanter att delta i styrelsens beslut.

Men visst finns det problem med kvotering, ett av dessa har visat sig tydligt i Norge. Andelen kvinnor har ökat rekordartat men makten är fortfarande spridd på en mycket liten grupp människor. Vissa kvinnor har nämligen uppemot trettio uppdrag. Mångfalden har inte ökat.

Ett gott svenskt initiativ är näringsminister Maud Olofsson styrelseprogram för kvinnor, styrelsekraft. Visserligen är det sällan utbildning som kvinnor saknar – kvinnor är ofta mer välutbildade än sina manliga kollegor – utan självförtroendet att tacka ja till sin första styrelsepost. Om kvinnor har en styrelseutbildning i meritförteckningen har de också ett kvitto på sin kompetens.

Viktigt är också att öka andelen kvinnor på ledande poster i företaget. Dels därför att makten över den dagliga verksamheten finns där, dels därför att det är från sådana poster som styrelseledamöter ofta rekryteras.

En bättre lösning än lagstadgad kvotering vore att sätta press på branschen att ändra i sin självreglering, den som heter Svensk kod för bolagsstyrning. Koden består bland annat av icke-tvingande regler som ska tillämpas enligt principen följ eller förklara. Det bolag som väljer att inte följa en regel måste ange skälen för det.

I dag stadgar koden att en jämn könsfördelning ska eftersträvas. Det är en luddig formulering som är lätt att förklara bort. Många bolag anser säkert att de har eftersträvat en jämn könsfördelning, det råkade bara inte bli så jämt när styrelsen skulle väljas. Formuleringen borde skärpas och förklaringarna från bolag som påstår att de inte lyckas hitta kompetenta kvinnor nagelfaras.

Branschen borde föredra att åtgärda den pinsamt låga andelen kvinnor i börsbolagsstyrelserna på egen hand framför likvideringshot. Inte minst för att det är olönsamt att bara rekrytera inom halva befolkningen.

Mattias Karlsson
Så här jobbar Trelleborgs Allehanda med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons