Fattigare och farligare
Iran har länge betraktats som ett av världens farligaste länder. Ambitionen att utveckla kärnvapen har ingen tvekat om. Landet pekades för sex år sedan, i ett av av USA:s president George W Bush årliga tal till nationen, ut tillsammans med Irak och Nordkorea som "Ondskans axelmakter" .
Att USA haft Iran som ett möjligt militärt mål har stått klart sedan dess. Men först skulle Saddam Hussein störtas och det akuta hotet från hans massförstörelsevapen undanröjas. Men den amerikanska underrättelsetjänsten hade fullkomligt missat att Irak under Saddam Hussein inte längre utgjorde det hot det en gång gjort.
Paradoxalt nog var Saddam Hussein och hans massförstörelsevapenambitioner en gång det största hotet mot just Iran. Som nytillträdd ledare för Irak invaderade Saddam Hussein 1980 grannlandet Iran och därmed inleddes ett av det decenniets blodigaste krig.
Saddam Hussein använde kemiska stridsvapen inte bara mot iranier utan också mot kurderna i norra Irak. Både Iran och Israel bombade sönder Husseins anläggningar för utvecklande av kärnvapen.
Nu – omkring 25 år senare – är det Irans ambitioner att skaffa kärnvapen som står i centrum. Med en aggressiv president i Mahmud Ahmadinejad, som gärna pratar om utplånandet av Israel, har mycket talat för att Iran är nära att utveckla egen kärnvapenkapacitet. Men i december förra året kom amerikansk underrättelsetjänst fram till att Irans kärnvapenprogram avbröts 2003.
Med ett USA utmattat av Irakkriget och som har en president med opinionen i världen och USA emot sig (inte ens de republikanska presidentkandidaterna vill förknippas med Bush), så är sannolikheten mycket låg just nu för ett amerikanskt militärt angrepp på Iran.
Det med Nobels fredspris belönade Internationella Atomenergiorganet, IAEA, har dessutom en chef i Mohamed El Baradei, som inte ser Iran som något större hot. El Baradei har tvärtom motarbetat FN-sanktioner som syftat till att få Iran att sluta upparbeta kärnbränslen.
Det är nu inte detsamma som att Iran är stabilt och ofarligt. Israel – själv kärnvapenmakt – delar inte uppfattningen att Iran slutat utveckla kärnvapenteknologi. Att lran har anläggningar för att anrika uran är klart, trots att det är billigare att importera bränsle för kärnkraft från exempelvis Ryssland är bevis nog för israelerna. Iran, som ytterst styrs av de religiösa ledarna, med Ayatollah Ali Khamenei (ej att förväxla med företrädaren revolutionsledaren Khomeini) i spetsen, har genom USA:s och Bush svagare ställning skapat sig en bättre position för att förverkliga kärnvapensambitionerna.
Landet har samtidigt inhemska problem att brottas med. Ekonomin är i uselt skick, med hög arbetslöshet och en inflation som officiellt nådde 19 procent förra året. Landets många unga – två tredjedelar av befolkningen är under 30 år – är missnöjda och det kan skapa oroligheter och upprorsstämningar. De interna svårigheterna kan dessvärre vara ännu en anledning till att de iranska ledarna vill visa den egna befolkningen att landet står sig starkt mot omvärlden. En kärnvapenarsenal kan vara ett sätt att visa upp den förmågan.
