En svensk arbetsvecka – 22 timmar

Sommaren är på väg mot rekordvärme och semesterfirarna njuter. Även ekonomin går bra och utvecklingen i Europa har dragit med sig Sverige i en kraftig högkonjunktur. Kan vi i Sverige vara nöjda nu?

Sanningen är att det i Sverige fortfarande är mycket ont om jobb och att massor av människor som skulle vilja ha riktiga arbeten kastas in i arbetsmarknadsåtgärder eller tilldelas så kallade plusjobb utan anställningstrygghet och utan pensionsgrundande inkomst. Allt fler ska försörja allt färre samtidigt som vi tillsammans arbetar allt mindre. I början av 90-talet arbetade den arbetsföra delen av befolkningen i snitt cirka 25 timmar i veckan. Nu har den genomsnittliga arbetsveckan sjunkit till 22 timmar.

I Sverige böjar vi få allt fler människor som hamnar i utanförskap och inte kommer in på arbetsmarknaden. Det finns stadsdelar i större och medelstora städer, där åttio, nittio procent är arbetslösa. De nya svenskarna drabbas särskilt hårt, men också infödda svenskar som slagits ut i skolan och saknar yrkesutbildning.

Jag tror att nyckeln till lösningen på framtidens utmaningar heter kunskap och arbete. Själv debatterar jag oftast utbildningsfrågor, eftersom jag i riksdagen har ansvar för folkpartiets utbildningspolitik. Men jag är mycket medveten om att arbete och företagande är en förutsättning för att en utveckling ska ske.

I den slumrande valrörelsen hörs ännu så länge endast spridda utspel av partierna. Ingen vet säkert vad som kommer att bli valets huvudfrågor. Själv hoppas jag att villkoren för företagande kommer att vara en huvudfråga vid sidan om utbildningsfrågorna.

Det behövs fler nya företag. Därför måste det bli lättare att starta företag och därför måste det löna sig bättre att arbeta. Skatten på arbete behöver sänkas och arbetsgivarnas kostnader för att anställa måste ned. Möjligheten att tillfälligt anställa människor måste öka, så att inte ungdomar stängs ute från jobben. Det är bättre med tillfälliga riktiga jobb än plusjobb utan någon som helst anställningstrygghet från den ena dagen till den andra. Sänk också avgifterna för olika tjänster, till exempel hushållstjänster.

En förutsättning för att starta företag är också att det finns kapital. Därför måste småföretagare som investerar sina vinster i utbyggnad, forskning eller nya företag kunna få skatterabatt och också kunna skjuta upp skattinbetalningar tills investeringarna ger vinst.

Här i Skåne finns det ovanligt goda förutsättningar för företagande och utveckling. Skånes företagande skulle kunna utvecklas kraftigt om möjligheterna utnyttjades rätt. Tyvärr är Skåne i strykklass, när det gäller statliga utvecklingssatsningar. Ibland låter det som om satsningen på Öresundsbron och citytunneln skulle göra andra satsningar onödiga. Men i verkligheten är Skåne inte alls prioriterat i den statliga politiken för infrastruktur. I Skåne bor 12,5 procent av landets befolkning, men Skåne har bara cirka 9 procent av de statliga infrastrukturmedlen. Här sker också hälften av alla godstransporter i Sverige och det ställer stora krav på de skånska vägarna och järnvägarna.

Nya företag behövs i Skåne och i Sverige. Därför är det bra om villkoren för företagande blir en valfråga, så att olika förslag kan visas upp och bli diskuterade i valrörelsen.

Ulf Nilsson