En sjaskig affär
Redan i förskolan lär sig de flesta människor att skylla ifrån sig ofta är ett effektivt sätt att slippa undan bannor. "Det var inte jag, det var Kalle". Föräldrar lär sig i bästa fall att se på barnet när det ljuger och när det faktiskt inte är skyldigt.
Men man skulle kunna tro att landets högsta ledning inte bär sig åt som förskolebarn. Speciellt inte genom att skylla på en mördad kollega. Men om man ska tro "Väninnan", en bok skriven av Anna Lindhs vän och pressekreterare Eva Franchell så är det precis vad Göran Persson och dåvarande justitieminister, nuvarande ordförande i Justitieutskottet Thomas Bodström har gjort.
Det handlar dessutom om ansvarsfrågan i en av de värsta rättsskandalerna i svensk historia. Bästa sammanfattningen gör Eva Franchell själv till TT: "Skulle Anna Lindh avvisat två misstänkta terrorister, mot folkrätten, till ett land som använder tortyr och sedan anlitat CIA för att föra ut dem och sedan vänta i flera månader innan hon berättade det för sin chef?"
På den frågan finns bara ett troligt svar: Nej, så skulle få statsråd agera. Men det allvarligaste är att Sverige avvisade männen från början och med dessa metoder. Varför så skedde har vi inte fått någon förklaring till från den dåvarande regeringen, utan bara ovärdiga bortförklaringar och utpekande av en död kollega.
Debatten om detta har bara börjat och det finns en möjlighet att dåvarande justitieministern och statsministern ljög om vad, när och hur mycket de visste om den kontroversiella utvisningen.
En KU-anmälan mot de två exministrarna kom som ett brev på posten under måndagen. Förhoppningsvis kan en utfrågning kasta lite mer ljus över en sjaskig affär som tycks kunna bli än sjaskigare.
