En motsträvig EU-ordförande

Tjeckiens president Vaclav Klaus tycktes inte alls bry sig om att Tjeckien är ordförandeland i EU, när han häromdagen talade inför Europaparlamentet. Kritiken mot EU-systemet haglade från talarstolen. Klaus liknade till och med EU vid kommunistdiktaturerna: "Vi i östra Europa, som levt under halva 1900-talet utan frihet och i centralstyrda ekonomier, är särskilt känsliga för tendenser som leder bort från frihet och välstånd."

Men när han jämförde Europaparlamentet med ett sovjetiskt en-parti-system fick många parlamentariker nog och lämnade salen.

Sedan årsskiftet är det Tjeckien som har ordförandeklubban i EU. Det är andra gången som ett av de "nya" medlemsländerna i öst leder EU-arbetet. Men till skillnad från Slovenien är Tjeckien ett av de mest EU-skeptiska länderna, och ett av de mest kritiska till Lissabonfördraget. Klaus har som president inte så mycket makt, men det är han som ska skriva under fördraget. Och han vägrar avslöja om han är beredd att göra det.

Många bedömare i Europa har haft farhågor om huruvida Tjeckien verkligen skulle klara av att leda EU genom ett halvår med flera svåra utmaningar.

Men diplomatiska incidenter kan slänga onödigt mycket grus i EU:s beslutsmaskineri. Dessutom är den tjeckiska regeringen svag och splittrad.

Och utmaningarna är många för det tjeckiska ordförandeskapet.

Lissabonfördraget är en. Den djupa ekonomiska krisen, och arbetslösheten som följer i dess spår, är en annan. Hur relationerna med de förra Sovjetrepublikerna ska utformas, där Vitryssland är en särskild huvudvärk, är en tredje. Förberedelserna för det stora klimattoppmötet i Köpenhamn i december är en fjärde.

Inte minst börjar det blåsa upp till storm över hur Europa ska hantera den ekonomiska krisen. Hur ska EU rädda så många jobb som möjligt, utan att förfalla till protektionism? Det finns redan en spricka mellan västra Europa och flera länder i östra Europa, som intar en mer marknadsliberal hållning. Nästa helg håller EU:s ledare ett extra toppmöte om detta. Tjeckien kallade till mötet som en protest mot Frankrikes närmast protektionistiska räddningsplaner för den franska bilindustrin.

Men innan dess kommer medlemsstaterna i östra Europa att hålla ett separat toppmöte, också det som ett svar på att flera av de stora länderna i västra Europa börjat inta en protektionistisk hållning. Senast är det Italiens och Spaniens generösa stöd till nationella biltillverkare som fått kritik.

Den ekonomiska krisen sätter stor press på Europas länder.

Det är illa nog att det blåser protektionistiska vindar över Europa. Det vore värre om det dessutom skapar en klyfta mellan östra och västra Europa.

Marianne Ekdahl är fri skribent och kommunikationsansvarig för ESS Scandinavia.