Det blir värre
Regeringen reviderade under måndagen ned tillväxtprognosen för de kommande åren. I värsta fall kan tillväxten bli negativ under 2009 och arbetslösheten rekordhög. Samtidigt håller finansministern benhårt fast vid att behålla balansen i statsfinanserna. "Det behövs kompletteringar, när vi väl har beslutat budgeten. Då måste de vara av en omfattning som är förenlig med starka offentliga finanser. Annars börjar hushållen känna oro om välfärden och då konsumerar man inte och då vågar företagen inte investera", sade han vid en pressträff på måndagen. Frågan är om han kan hålla fast vid den ståndpunkten ifall hans egen dystra prognos för ekonomin slår in.
Finansminister Anders Borg (m) har tagit fram två möjliga scenarier för Sveriges ekonomi under 2009 och 2010. Enligt den första blir tillväxten under nästa år modesta 0.1 procent, för att året efter stiga en aning till 2.0. Eller så hamnar tillväxten redan nästa år på dystra minus 1.2 procent nästa år och stiger sedan till 1.4.
Även statliga Konjunkturinstitutet, KI, har efter hand reviderat ner sin tillväxtprognos och ligger nu i linje med finansministerns. Samtidigt spådde KI:s chef Mats Dillén att besparingar och omfördelningar inte räcker. Blir arbetslösheten 9 procent blir det underskott i statsfinanserna, konstaterade Dillén till TT.
Prognoserna är dystra och motsvarar dessvärre den verklighet landets och världens ekonomier nu står inför. Enligt Arbetsförmedlingens statistik minskar nu antalet lediga jobb kraftigt. Samtidigt stiger varslen och har nu överträffat det dystra krisåret 1992. Halvvägs in i november har över 8000 personer varslats om uppsägning enligt AF - att jämföra med fjolårets 2700 för hela månaden. Risken är att förra månadens dystra rekord på nästan 20 000 varsel upprepas även denna månad.
Samtidigt stiger arbetslösheten. För en vecka sedan var drygt 160 000 personer anmälda som arbetslösa och antalet stiger än mer när de många lagda varlsen utlöses. Omvänt minskar också antalet lediga jobb i takt med att investeringar och framtidstro minskar hos arbetsgivarna.
Enligt beräkningar på finansdepartementet är efterfrågan på svenska exportprodukter de lägsta på 30 år. Den globala lågkonjunkturen kan inte uppväga att den sjunkande kronan gjort svenska produkter billigare på världsmarknaden.
Socialdemokraternas ekonomiske presstalesman Thomas Östros kritiserade i går inte helt oväntat regeringen för passivitet. Men även arbetsgivarsidan börjar nu pressa regeringen på omfattande åtgärder. Arbetsgivarorganisationen svenskt Näringsliv efterlyst ett stimulanspaket med sänkningar av skatter och arbetsgivaravgifter och tidigareläggning av investeringar i infrastruktur på 50 miljarder kronor.
Regeringen brukar försvara inkomsttaket och andra inskränkningar i arbetslöshetsförsäkringen med att man hellre vill sätta människor i arbete än låsa in dem i arbetslöshet. I den mån det finns arbete att söka, kan argumentet ha sina förtjänster. Tyvärr finns det tecken som tyder på att Anders Borg om inom två år kan ställas inför den ohållbara situationen att tvingas försvara sin ståndpunkt i en situation där andelen arbetslösa beskrivs i tvåsiffriga procenttal.
