Det är dags för ett skolparti!
"Skolan ska vara en spjutspets mot framtiden" sade Olof Palme. Arbetarrörelsen såg enhetsskolan som en möjlighet till utjämning och som en mötesplats för människor från olika samhällsklasser. Den svenska skolan har under större delen av 1900-talet varit ett samhällsprojekt. Begreppet "en skola för alla" har varit fullständigt centralt. Hur kan man med hjälp av Palmes vision rättfärdiga ett elitistiskt tänkande; "Från mitten till toppen"? För mig är idealet en jämlik skola, vilket innebär att man låter alla växa utifrån sin egenart.
Skolans huvuduppgifter har varit att utbilda, bilda och fostra elever. Skolans huvuduppgifter tycks idag vara dels att fungera som en budgetregulator för handfallna kommunpolitikeroch dels att tillfredställa en exploderande byråkratis omättliga behov av dokumentation.I dag diskuterar politiker och byråkrater hur man ska kunna komma tillrätta med den utbrändhet och de sjukskrivningar som genererats av dem själva.
Kära politiker och byråkrater: Hur länge ska ni få agera så aningslöst, okunnigt och ansvarslöst som ni gör i dag?
Jag vill dock påpeka att jag tror att syftet med spjutspetsskolan har varit gott och ett uttryck för ett hedervärt engagemang! Att det sen blivit fel i många avseenden är en annan sak och där har politiker från samtliga skol- och gymnasienämndspartier huvudansvaret.
Spjutspetsskolans organisation genererar extra kostnader på cirkaa tio miljoner kronor per år. Till detta kommer kostnaderna för Incondia-utredningen (som ligger till grund för den nya organisationen), övriga konsultkostnader (utbildning av processledare, skolledare nämndsledamöter etc), kostnader i form av tid (en explosiv ökning av antalet möten och konferenser på alla nivåer) samt kostnader i form av broschyrer, tjusiga affischer, meningslösa enkäter med mera. Eftersom spjutspetsskolan ska vara kostnadsneutral så innebär detta att de pedagogiska resurserna minskar.!
Vi lärare dokumenterar, sammanträder och pratar om det vi knappt har tid med; nämligen våra elever.
Hur ska vi hinna – och orka – göra det som har varit skolans huvuduppgifter: att utbilda, bilda och fostra våra elever?
Kära politiker och byråkrater: Vilket ansvar tar ni för er aningslöshet?
Jag tycker trots allt att Trelleborgs kommun är bra att leva, verka och bo i! Kommunen är i stort välskött och kännetecknas av spännande framtidsvisioner inom många områden. Dessvärre måste jag konstatera att hanteringen av "Spjutspetsskolan" helt bryter mot den positiva bild jag har av Trelleborgs kommun.
Jag har funderat mycket på hur vi, som känner ett engagemang för skolan, ska gå tillväga för att kunna påverka beslutsfattarna utan att hamna i gräl och pajkastningar.
I ett demokratiskt samhälle är lösningen enkel:
Vi kan registrera ett nytt parti i Trelleborg. Detta parti skulle då ha fokus på lokala skolfrågor.
Ett mandat i kommunfullmäktige (totalt 51) kräver ca 400 röster (enligt valet 2002). Ett skolparti skulle förmodligen kunna bli det näst största partiet i Trelleborgs kommun. I dag har det näst största partiet åtta mandat.
Exempel på frågor man kan aktualisera inför valet:
De administrativa, pedagogiska, konsultativa och omorganisationsanknutna kostnaderna för spjutspetsskolan.
Varför toppstyrda organisationsförändringar inom den offentliga sektorn så gott som alltid misslyckas.
Politikers – och tjänstemäns – tendens till "att lägga locket på",
Fördelarna med att decentralisera makten till den enskilda skolan.
Försöka leda genom att lyfta fram goda exempel på det engagerade arbete som fortfarande utförs på de olika enheterna.
Göra en koppling mellan ledarskap, arbetsmiljö och hälsotal.
Jag tror mig veta att detta eventuella partiprojekt är något som många föräldrar – och andra – kan uppleva som spännande och intressant! Jag tror mig också veta att det kan vara så när det gäller en stor del av skolpersonalen i kommunen.
Claes Henriksson