Annons
Nyheter

David Andersson: Hellre latin än fotboll

Nyheter • Publicerad 5 februari 2007

Vad händer vid våra högskolor? Det finns anledning att ställa den frågan, i synnerhet för oss som bor i Skåne.

Nyligen kom beskedet att Lunds universitet lägger ned grundutbildningarna i latin och grekiska. Beslutet har mött starka reaktioner. "Måste konst- och litteraturvetare, arkeologer och teologer, idéhistoriker, jurister och medicinare i fortsättningen ringa till Uppsala, när de ska ha hjälp med sina tolkningsfrågor", frågade latinprofessorn Anders Piltz i Sydsvenskan.

Annons

Det borde inte vara svårt att inse att beslutet om nedläggning är stolligt. Åtskilliga av den västerländska kulturens vackraste, klokaste och inflytelserikaste böcker har skrivits på de berörda språken. Det gäller till exempel Homeros, Sofokles och Vergilius diktverk, liksom Nya testamentet.

Den kristna religionen och det grekiska tänkandet har på ett avgörande sätt bidragit till vår historia och vår världsbild. Platons och Aristoteles tankar om samhället, konsten och moralen är fortfarande aktuella och åberopas i den samtida intellektuella diskussionen.

Detta arv är förvisso inte enbart av godo. Demokratin har sina rötter i Aten. Men totalitära rörelser har blivit inspirerade av Platon.

Detta är emellertid ytterligare ett skäl att läsa och begrunda de antika klassikerna. Lyckligtvis håller Jan Stolpe på att översätta Platons dialoger till njutbar svenska. Men de som vill forska om antiken måste kunna läsa verken i original.

En viktig uppgift för ett universitet borde vara att ägna sig åt självreflektion och självkritik. Detta fordrar ett historiskt perspektiv. Och då behövs personer med kunskaper i latin och grekiska, som är två av de äldsta ämnena vid Lunds universitet. Fram till år 1800 bedrevs all högre undervisning på latin.

Det vore fel att tro att besparingarna skulle vara ett uttryck för allmänna ekonomiska problem vid högskolorna. De svenska politikerna kan knappast beskyllas för att underskatta värdet av utbildning. Snarare finns det skäl att instämma i vad ekonomen Mats Alvesson skriver i boken Tomhetens triumf: samtiden präglas av "utbildningsfundamentalism". Många styrande ser utbildning som lösningen på nästan alla samhällsproblem och något man därför inte kan få för mycket av.

Anhängarna av detta synsätt uppfattar människan som ytterst formbar. Genom utbildning skapas nya människor. Men, som Alvesson påpekar, är en stor del av dagens högskolestuderande måttligt intresserade av det som borde vara centralt vid en högskola: kritiskt tänkande och avancerad kunskap.

Alvesson konstaterar att utbildningsfundamentalisterna nonchalerar utbildningens kvalitativa sida. Han ger flera exempel på högskolor som ger kurser utan akademisk substans, till exempel i dataspelskonstruktion. Umeå och Örebro universitet har spa-program medan Malmö Högskola har kurser i "Fotbollen i samhället".

Om universitetet skall omfatta så mycket och så många som möjligt är det lätt att man glömmer bort kärnverksamheten. Det finns en risk att "svåra" ämnen, med begränsat antal sökande, prioriteras ned. Därför anordnar dagens högskolor kurser av ren hobbykaraktär samtidigt som de inte har råd att slå vakt om centrala bildningsämnen.

Att ändra på detta borde vara en central uppgift för den nya borgerliga regeringen.

SAXO
Så här jobbar Trelleborgs Allehanda med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons