Dags att plocka ned skylten
"Unga socialdemokrater" - så kallar sig numera Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund, SSU. Detta är enligt dem själva för att de ska kunna kampanja tillsammans med sitt studentförbund. Verkligheten är snarare den att varumärket "SSU" är så befläckat av diverse skandaler att de inte längre vill använda sig av sitt eget namn. Men innehållet är ju fortfarande detsamma. Lägga ned och börja om från början är det enda rätta. Självklart helt utan bidrag från skattemedel.
I dag börjar "ungsocialdemokraterna" sin kongress i Linköping och den har föregåtts av mycket diskussioner, strider och fula knep. Precis som de flesta kongresser som det socialdemokratiska ungdomsförbundet har genomfört de senaste decennierna. Två falanger bråkar livligt om makten - den ena är en pragmatisk regeringsvänlig del som kallas för högerfalangen, den andra en socialistisk falang som vill att förbundet och moderpartiet ska röra sig kraftigt vänsterut. I Skåne ,till exempel, dominerar en rent marxistisk falang, som bland annat kräver äganderättens avskaffande.
Dessa strider har lett till omfattande medlemsfiffel - alltså att man på distrikts- eller klubbnivå skrivit in medlemmar som aldrig betalt sin medlemsavgift eller ens velat bli medlemmar. På så sätt har det egna distriktet fått större representation på kongressen än vad verklighetens medlemmar skulle ge. Vilket leder till att distriktets linje och kandidater ges mer stöd på nästkommande kongress. Det verkar som bägge falangerna har varit lika goda kålsupare, men eftersom den så kallade högerfalangen vunnit de senaste åren verkar deras myglande gått bättre rent taktiskt.
Men att vara en del av SSU-kulturen har varit en väg till högre positioner i den socialdemokratiska makthierarkin. Statsråden Pär Nuder, Lena Hallengren och Ibrahim Baylan är några exempel. I SSU har medlemsfusket inte bara inneburit mer makt för det egna distriktet utan också mer pengar - både lokalt och nationellt för SSU. Detta innebär att unga socialdemokrater tidigt i den politiska karriären har fått lära sig att fusk faktiskt lönar sig och är en del av den etablerade politiken. För de kan ju lätt se att tidigare företrädare för SSU som skolminister Ibrahim Baylan och ungdomsminister Lena Hallengren har kommit direkt från ungdomsförbundet och fått fina regeringsposter.
Inför årets kongress har valberedningen försökt få fram ett kompromissförslag till ny ledning där båda sidor delar makten. SSU är även LO:s ungdomsförbund - vilket säger en del om socialdemokraternas kopplingar till facket i allmänhet och LO i synnerhet. LO:s föreslagne man i förbundsledningen, Johan Ingelskog, valde att hoppa av från posten som förste vice ordförande tidigt i processen. Trots att en enig valberedning föreslog honom. Men det förslag som nu ligger verkar faktiskt gå igenom och vara godtagbart för alla falanger. Om nån nu bryr sig. Statsminister Göran Persson vill i alla fall inte gärna synas i SSU-sammanhang längre.
Man brukar tala om att de politiska ungdomsförbunden ska samla, skola och slussa unga politiskt intresserade personer till moderpartierna. SSU har uppenbart skolat fuskare i många år. Det är dags att plocka ned skylten och börja med något nytt - politik till exempel.
