Chockvarning utfärdad
Socialdemokraterna upp 1,2 procentenheter. Moderaterna ner 0,7. Varje månad presenterar de olika instituten sina mer eller mindre trovärdiga bilder av opinionsläget.
Instituten har olika metoder för att få fram det enligt dem bästa urvalet. Många människor tror att det är viktigast hur många man frågar för att få ett så korrekt resultat som möjligt. Men minst lika viktigt är vilka man frågar. Det gäller att få en grupp svarande som är så lik väljarkåren i sin helhet som möjligt. Kön, ålder, inkomst, utbildning, bostadsort och så vidare är faktorer som väger in.
Vissa partier tyckas gynnas av en del institutet och missgynnas av andra. Det man främst kan använda opinionsundersökningarna till är att se tendenser. Just nu är det till exempel klart att socialdemokraterna har stark medvind och att kristdemokraterna har det tufft. Däremot är resultaten olika vad gäller om alliansregeringen börjat krympa avståndet till sina politiska konkurrenter eller inte.
Ett parti som är värt att rikta blickarna mot är sverigedemokraterna. De ligger runt 3 procent i flera opinionsundersökningar – hos Synovate är de lika stora som kristdemokraterna. Det är en ganska stark position, som befäster de 2,9 procent sd fick i riksdagsvalet. Där blev det en starkare framgång än vad opinionsinstituten lyckades få fram. Skop låg närmast i sina mätningar, medan Synovate och Sifo låg längre ifrån.
Generellt verkar det som att sverigedemokraternas stöd underskattas i opinionsundersökningarna. När Synovate på uppdrag av Trelleborgs Allehanda undersökte den lokala opinionen ett par månader före valet 2006 så prickade institutet in socialdemokraternas tllbakagång, men missade sverigedemokraternas kommande framgång. Sverigedemokraterna skulle riskera att åka ur fullmäktige enligt Synovates mätning. I stället fick sverigedemokraterna ett genombrott med 12 procent av rösterna.
Undersökningen genomfördes några månader före valet och det kan förstås ha hänt saker i opinionen under den perioden. Men knappast något så omvälvande.
Det finns en hypotes om att väljare inte är benägna att uppge att de tänker rösta på sverigedemokraterna, när någon ringer från ett opinionsinstitut. Frågan är hur stor en sådan effekt kan vara.
Den första stora testen på vilken potential sverigedemokraterna har blir i Europaparlamentsvalet. Det är ett val som är lite bortglömt, och där de stora partierna inte lägger ned en bråkdel av de resurser som läggs på riksdagsvalet. Valdeltagandet är lågt och utrymmet för uppstickare stort – vilket junilistan visade 2004. Många väljare tycks använda sin röst till EU-parlamentet för att markera missnöje – senast slog det mot socialdemokraterna som bara fick var fjärde röst, en katastrof i s-sammanhang.
Hittills har inga opinionsundersökningar gjorts – åtminstone inte offentligt redovisade – på hur väljarna tänker lägga sina röster till EU-parlamentet.
Det institut som är först ut med en sådan undersökning kan komma att få fram saker som inte framgår av riksdagssympatierna.
Det är inte otroligt att det kan ligga en chock där och vänta för de etablerade partierna. Ska den förebyggas är det dags att börja nu.