Bort med Kalle från skolan

Ambitionen att snabbt och till varje pris trycka alla ungdomar genom skolsystemet är vacker men ger dåligt resultat. Elever som inte vill vara elever ska inte vara i skolan. Misslyckandet med den så kallade Västeråsmodellen, där även de som inte klarat godkänt i grundskolans kärnämnen välkomnas i gymnasiet, visar att den socialdemokratiska skolpolitiken leder fel. Erfarenheterna i Västerås är att studieresultaten i grundskolan sjönk rejält när inträdeskraven till gymnasiet togs bort. Självklart ska man inte kunna gå vidare till nästa utbildningssteg utan att ha klarat av det förra. Det faller på sin egen orimlighet att den som inte klarar grundkraven för en utbildning ändå ska få påbörja den först, för att sedan skaffa sig tillräckliga baskunskaper. Fortfarande är årskurstänkandet förhärskande i svensk skola. Oavsett förkunskaper, inlärningsförmåga och intresse ska eleverna slussas in i samma studietakt. Det är en orimlig utgångspunkt. Det är inte rättvist mot någon. Skolan måste anpassa sig efter eleverna, inte tvärtom. På ett tidigt stadium ska lärare, föräldrar och elever ges möjligheter att sätta individuella studieplaner där kurser på olika nivåer betas av efter hand. Den språkligt begåvade ska kunna avverka kurser på gymnasienivå även om åldern placerar eleven i årskurs åtta. Motsatt gäller att den som inte kan skriva eller läsa ordentligt inte ska sättas att analysera Hemingways författargärning. Och Kalle som ingen vill ha i skolan ska inte till varje pris hållas kvar där. Samhället ska inte släppa sina krav på Kalle. Men det finns heller inga betygskrav i världen som kan väcka Kalles skolentusiasm till liv. Den måste Kalle hitta själv. Under tiden ska han sättas i meningsfull sysselsättning och ges chansen att skaffa sig yrkeskunskaper, värderingar och föredömen i världen utanför skolan. När Kalle åter är beredd står skoldörren öppen för studier på deltid, halvtid eller heltid. Det är inte bara bra för Kalle. Det är bra för lärarna och för Pelle och Lisa också. xxx xxx xxx xxx xxx Osthyveln över kulturen Pengarna tryter för kulturen även i Trelleborg. Besparingskraven är inte så långt gångna som i Vellinge, men märks naturligtvis ändå. När ekonomin är tuff finns det dock områden som alltid måste värnas. Biblioteken är nummer ett och därefter följer direkta ungdomsverksamheter, som musikskolan. Däremot är det fullt rimligt att vuxna får vara beredda att betala mer ur egen ficka för att hålla liv i sina kulturintressen. xxx xxx xxx xxx xxx Tullen behövs Tullen i Trelleborg fortsätter att göra stora beslag av narkotika. Det visar att tullen behövs. Att stoppa knarket vid gränsen är det effektivaste sättet. Med de baltiska staterna som medlemmar i EU blir behovet större, inte mindre, av en effektiv tull. Större befogenheter och bättre samarbete med polis och andra länders tullverksamhet är metoder att nå dit. Nedskärningar av tullen är det inte.