Annons
Nyheter

Bonniers makt

Nyheter • Publicerad 8 maj 2009

Bit Bonniers lite hårdare” ropar modiga män och kvinnor i Bonnierpressen med anledning av TV 4:s dokumentärfilm om familjen. Och drömmer sig tillbaka till den tid när vänsterns narrar gjorde plumpa personpåhopp på maktens symboler, familjerna Wallenberg och Bonnier. Det är naturligtvis modigt och tjusigt, när man själv skriver i Bonnierpressen. Och högst ropar som vanligt Johan Croneman i Dagens Nyheter.

Men det är rätt felslaget. Det närmaste man kan komma ett relevant personpåhopp på familjen Bonnier är att säga att familjen var bättre förr. Men vem och vad var inte det?

Annons

Principiellt då? Det är naturligtvis inte bra med maktkoncentration, att Bonniers har blivit så stora i förhållande till sina närmaste konkurrenter familjerna Hjörne och Schibsted. Men resonerar man principiellt kan man tycka att familjen Bonnier är en motvikt mot ännu större tidningsimperier ute i världen.

Den som får en insändare refuserad bör dock inte skylla på tidningsägaren. Makten delegeras nämligen och tidningsägarproblemet är bara ett problem bland andra.

Men låt oss stanna där. Jämför ledarsidan på Bonnier­ägda Dagens Nyheter med ledarsidan på Bonnierägda Sydsvenskan. De har tydligt skilda profiler, men ideologiskt är skillnaden inte avgrundsdjup.

Jämför sedan med Schibstedsägda Svenska Dagbladet och Hjörneägda Göteborgs-Posten. Och du kan säga precis samma sak! Det blir inte ens så stor skillnad om du jämför med socialdemokratiska ledarsidor. Du står inför en tämligen likriktad opinionsbildning.

När det gäller Israel-Palestinakonflikten kan man dock se tydliga nyansskillnader. Här påverkas opinionsbilden av socialdemokratins underläge. Aftonbladet är socialdemokratins enda tidning i storstadspressen.

Hur mycket inflytande har tidningsägarna och hur mycket inflytande bör de ha? Nyligen var man i pressen allmänt upprörd över att LO, som förr var ensamägare till Aftonbladet, hade lagt sig i opinionsbildningen. Hur skall man tolka den indignationen? Att makten en gång delegerad till chefredaktör och tidningsledning bör förbli delegerad?

Och vi har dagens Aftonbladet, som ägs av högerkoncernen Schibsted. Och Norrländska Socialdemokraten som lär ägas av Norrköpings Tidningar (M). Det går så vitt jag förstår utmärkt. Vore det inte på tiden att skilja tidningsägande och opinionsbildning åt?

Så det finns saker att diskutera. Hur skall man få en rimlig balans i opinionsbildningen? Socialdemokraterna har självmant dragit sig tillbaka från opinionsbildningen, medan de bittert skyller på konkurrenterna.

Vad kan man göra åt det? Och hur skall de udda rösterna beredas plats i en medievärd, där de publicistiska makthavarna på alla nivåer saknar hängivenhet för det fria ordet och mest är intresserade av att slå vakt om sin makt. Där har ni det verkliga problemet.

Lars Westerberg är fri skribent och mångårig medarbetare på Obs! i P1.

SAXO
Så här jobbar Trelleborgs Allehanda med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons