Bättre mat på tallriken
Många som handlar kött i livsmedelsaffären tar automatiskt den förpackning som har en svensk flagga på eller något annat som tyder på att köttet är svenskproducerat. I flera artiklar har bland annat Aftonbladet visat att märkningen lurar konsumenten, oftast är köttet producerat i ett helt annat land, men svenska flaggan eller texten finns ändå där och lurar konsumenterna.
Det är en seglivad myt att svensk kött skulle vara så mycket bättre än utländskt, oavsett var det utländska köttet kommer ifrån. Svenskarna har en god tradition att vara rätt snälla mot köttdjur, men nötkött från Argentina är svårslaget. Billiga kycklingar från Sverige har fötts upp under vidriga förhållanden och smakar ganska lite medan fransk lantkyckling både har haft det trevligare i livet och smakar bättre på tallriken.
Det finns tydliga EU-regler för ursprungsmärkning av nötkött, men det saknas för alla andra köttsorter som kyckling eller fläsk. Det vore på sin plats att det fanns märkningsregler för alla sorters kött. Dessutom borde det inte vara tillåtet att göra undantag för tillsatser av till exempel saltvatten, om saltvattnet i dag utgör mer än tre procent av produkten är den enligt EU:s regler inte att betrakta som kött. Men exempelvis julskinka borde rimligtvis betraktas som kött trots att man sprutar in tre procent saltvatten i den.
EU-systemet är fortfarande sådant att det lönar sig att transportera levande djur över gränser, därför behövs en märkning av typen "född, gödd och död", alltså att konsumenten kan se var djuret växt upp, var det ätit och var det slaktats. Då kan konsumenten göra ett upplyst val. Men utan sådan information är det svårt.
Marknadsekonomin är konsumentens bästa vän -- för när man kan göra ett upplyst val så räcker det med 10-15 procent av konsumenterna för att påverka marknaden. Det politiska systemet, som EU, kan bara skapa rättvisa spelregler och sätta upp lagar och förordningar så att konsumenterna kan bestämma vad de vill köpa och äta.
De konsumentorganisationer som finns i Sverige är svaga men har bland annat drivit miljömärkning på ett effektivt sätt. Numer kan privatpersoner gå med i Konsumentrådet (tidigare var bara organisationer välkomna som medlemmar) och då kanske de blir starkare -- för allt kan inte komma från politiskt håll. Vill man ha god och bra mat bör man göra aktiva val i butiken. När reglerna väl finns där, och kontrollen av efterlevanden av dem fungerar, då är det upp till var och en att utöva sin ekonomiska makt. För både bönder, butiker och leverantörer är beroende av att deras kött säljer, och vill inte människor ha kyckling uppfödd på fiskfoder och under motbjudande förhållanden kommer inga sådana kycklingar att födas upp.
