Arbetslöshetens regering
Arbetsmarknadsläget i Skåne förbättras, hävdade länsarbetsdirektör Agneta Roström häromdagen. "Men den kraftiga inflyttningen gör att arbetslösheten ligger kvar på en relativt hög nivå."
Så kan man också beskriva sysselsättningssituationen. Relativisera, begränsa och hårdvinkla. Sedan kan man alltid göra ett halvtaffligt försök till nyansering.
Arbetslösheten är en av de mest oroande frågorna för Sverige. Om man ser bakom regeringens och alla dess myndigheters försök att frisera siffrorna visar det sig att "massarbetslöshet" är en rimlig beskrivning av arbetsmarknadsläget. LO:s Hans Karlsson, ej att förväxlas med arbetslivsministern med samma namn, menar att omkring en halv miljon arbetslösa inte syns i statistiken, bland annat genom att fullt arbetsföra blir förtidspensionerade eller får sjukpenning. "Om man räknar in dem har vi en arbetslöshet på mellan 20 och 25 procent", sa han till Dagens Industri den 16 mars. Hans Karlsson är tidigare socialdemokratisk riksdagsledamot.
Samtidigt är ungdomsarbetslösheten den högsta på flera år. Vid en jämförelse med EU-länderna ligger antalet arbetslösa ungdomar i Sverige över genomsnittet.
Socialdemokraterna har misslyckats "i kampen för jobben". Att ens försöka beskriva situationen i positiva termer känns fel, för att inte säga politiserande.
Regeringen och dess stödpartier har i vårbudgeten kommit överens om ett "jobbpaket". "Att pressa tillbaka den öppna arbetslösheten redan i år har varit det viktiga", sa finansminister Pär Nuder (s) när uppgörelsen presenterades i förra veckan.
Uttalandet är avslöjande på två punkter.
"Den öppna arbetslösheten".
Regeringen och stödpartierna är bara intresserade av hur det ser ut, inte hur det är i verkligheten. Gladeligen bortser man från orsakssammanhangen. Att svenska företag tvekar inför att anställa. Att det saknas incitament för att utbilda sig och att starta nya företag. Att arbetsmarknaden har stelnat.
I stället för att åtgärda de strukturella problemen har statsminister Göran Persson (s) anmärkningsvärt nog anklagat Riksbanken för att inte ta sitt ansvar och sänka styrräntan. Det hade varit mer passande om han höll sig till sitt eget fögderi.
Enligt vice riksbankschef Kristina Persson finns det ett antal fakta som visar att arbetslösheten grundar sig på strukturella orsaker, inte bristande efterfrågan i ekonomin. Den viktigaste är att arbetslösheten ligger kvar på en så hög nivå trots konjunkturuppgången. Frågan är vad som väntar runt hörnet, med en vikande konjunktur.
"Redan i år".
Nästa år är det val. Socialdemokraterna har länge levt högt på att de "klarar sysselsättningen". Om statistiken talar emot detta allt för tydligt riskerar s att gå ett valfiasko till mötes.
Det är anmärkningsvärt att det trots den alarmerande situationen fortfarande saknas insikt om det arbetsmarknadspolitiska misslyckandet inom delar av den socialdemokratiska regeringen. Samtidigt som statsministern i går uttryckte oro för den höga arbetslösheten hävdade arbetslivsminister Hans Karlsson att "vi har en politik och en modell som fungerar".
Med så otydliga budskap från Rosenbad behövs nästan ingen politisk opposition.
Det måste skapas bättre förutsättningar för skapandet av nya arbetstillfällen i det privata näringslivet – och större drivkrafter för var och en att arbeta.