Andropov anas bakom Putin

Övergreppet mot Georgien är bara den senaste bekräftelsen på att Ryssland blir alltmer likt det gamla Sovjetunionen. Vill man förstå Vladimir Putins agerande – såväl när det gäller aggressiviteten mot grannländerna som i avdemokratiseringen av Ryssland – kan det vara klokt att minnas att han är en beundrare av Jurij Andropov.

Nyheter • Publicerad 18 augusti 2008

Andropov var under sina sista år i livet, 1982-84, ledare för Sovjetunionen. Men han hade redan tidigare stort inflytande. År 1956 var han ambassadör i Budapest och hade en nyckelroll för att kväsa det ungerska upproret. Han var också pådrivande bakom besluten att invadera Tjeckoslovakien 1968 och Afghanistan 1979.

År 1967 tillträdde Andropov som chef för KGB, och skärpte repressionen mot dissidentrörelsen. Oliktänkande låstes in på psykiatriska kliniker. Ett särskilt hat hyste Andropov mot den nyligen avlidne författaren och Nobelpristagaren Aleksandr Solzjenitsyn. Han krävde att Solzjenitsyn, som sedan födseln varit medborgare i Sovjet, skulle utvisas ur landet. År 1974 fick Andropov genom sitt krav.

Annons

Solzjenitsyn blev efterhand alltmer rysk-nationalistisk och slutade, paradoxalt nog, som en försvarare av Andropovbeundraren Putin. Detta får emellertid inte skymma hans epokgörande insatser. Som ingen annan författare upplyste han omvärlden om det sovjetiska fånglägersystemet Gulag. Solzjenitsyn var inte den förste som skrev om lägren. Han har själv beskrivit sin förvåning när han kom till väst och upptäckte hur många böcker som tidigare skrivits om ämnet: "De har översatts och distribuerats – och gått förlorade, sjunkit i tystnaden utan att ha övertygat eller väckt någon".

Solzjenitsyn fick dock ett större genomslag än föregångarna. Inte minst hade han stort inflytande i Frankrike, där många intellektuella övergav sina illusioner om kommunismen efter att han tagit del av hans verk Gulag-arkipelagen.

Det finns flera orsaker till Solzjenitsyns betydelse. Ett skäl är hans konstnärliga behärskning. Debutboken En dag i Ivan Denisovitjs livvar drabbade inte minst genom sin lågmäldhet. Efter att ha beskrivit den fruktansvärda tillvaron under en dag i lägren skriver författaren: "Sjuchov somnade förnöjd. Hur många framgångar hade han inte haft under dagen […] Det hade gått en dag, av ingenting förmörkad, en nästan lycklig dag."

Solzjenitsyn kan beskrivas som en av det kalla krigets hjältar. Andra som förtjänar samma beteckning är USA:s president Ronald Reagan, påven Johannes Paulus II och dissidenten Andrej Sacharov. Nu är de alla borta. Det finns all anledning att minnas dem. De bidrog till att vi nu lever i ett Europa där Putin har mindre makt än vad Sovjetledare som Andropov hade.

David Anderssonär författare och redaktör på tidskriften Axess.

SAXO

Så här jobbar Trelleborgs Allehanda med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.

Annons