Andreas Bergh: Offentliga sektornöverlevde EU
I januari 1995 gick Sverige och Finland med i EU, och har alltså varit medlemmar i 12 år. Med ekonomisk statistik för minst ett decennium, kan vi nu säga en del om hur det gått för dessa avancerade välfärdsstater i EU.
En spridd farhåga inför Sveriges medlemskap, var att storleken på den offentliga sektorn var hotad. Många var rädda att Sverige skulle tvingas sänka skatter och utgifter till den nivå som är vanlig i övriga Europa. Vad säger den ekonomiska statistiken om vad som faktiskt hänt?
1995 var Sverige, Finland och Danmark de tre EU-länder som hade högst skatter. I Sverige och Danmark var skatteintäkternas andel av hela ekonomin ganska exakt 50 procent. Finland låg några procentenheter lägre. Samtidigt hade Grekland, Portugal och Spanien lägst skatter inom EU: I dessa tre länder var skattetrycket lägre än 35 procent. Detta år var genomsnittet för EU:s 15 medlemsländer 42 procent.
Vad har hänt sedan dess? Skeptikerna menade alltså att den ökade rörligheten för människor och kapital skulle tvinga länderna att sänka skatter och utgifter i en tävling om att så snabbt som möjligt skära i välfärdsstaten. De fick väldigt fel.
10 år senare var skatterna i Sverige och Danmark faktiskt högre än de var 1995. Även Grekland, Portugal och Spanien hade högre skatter 2005 än 10 år tidigare. Finland har dock sänkt sina skatter en smula, och genomsnittet i EU är oförändrat. Den enda trend som verkar någorlunda säker är alltså att lågskatteländerna har höjt sina skatter och närmat sig EU-genomsnittet.
Ett annat faktum värt att notera, är att de första 10 åren som EU-medlem inneburit ganska god ekonomisk tillväxt för Sveriges del: Rensat för prisökningar har tillväxten varit i nivå med USA:s, och aningen högre än jämförbara EU-länder.
Statistik som denna är naturligtvis inget bevis för att EU varit bra för Sverige. Kanske skulle det ha gått ännu bättre om vi inte varit med! Men den visar att de värsta farhågorna kom på skam, och att det fortfarande är den svenska inrikespolitiken som är mest avgörande för storleken på den svenska offentliga sektorn.
Visst finns det många goda skäl att sänka en del av de skatter som gör att det svenska skattetrycket hör till världens högsta. Men när så sker, beror det nog mer på den nya regeringen än på EU.
