Annons
Nyheter

Anders Ödahl:Östtysk anda på Lantmäteriet

Nyheter • Publicerad 5 september 2007

Kommer ni ihåg hur det var förr? När det mesta i Sverige var lite mer östtyskt än i dag.

Jag tänker på tiden när statliga institutioner som Televerket och Postverket hade monopol på centrala samhällsfunktioner. Långt in på 1980-talet var det till exempel förbjudet att jacka in en telefon som inte var godkänd av Televerket. Vilket gjorde det extra spännande att köpa en trådlös telefon på utlandssemestern och olagligt vandra omkring i lägenheten och prata med sina vänner i väntan på att telepolisen skulle slå in dörren och beslagta den klumpiga luren med den långa antennen och det dåliga ljudet. Förbjuden frukt smakar inte alltid godare, men den är förbjuden!

Annons

I dag är Sverige inte lika östtyskt som för bara tjugo år sedan, men det är å andra sidan inte Östtyskland heller. Nu måste vi ta ställning till vilken teleoperatör vi vill anlita och dagligen kommer två olika brevbärare till våra brevlådor, ibland med bara några minuters mellanrum. Visst känns det som att Posten och City Mail har en del att lära om effektivisering av såna som Tidningsbärarna. När kommer posthanteringens motsvarighet – Postbärarna – som distribuerar all post samtidigt? Varsågoda, en lysande affärsidé som jag generöst bjuder på!

Men bara för att vi nu själva får placera en liten del av våra pensionspengar i skakiga aktiefonder och nattklubbar kan göra skäl för sitt namn med öppettider till gryningen, så betyder inte det att marknadstänkandet har slagit igenom överallt.

Jag tänker på ett statligt verk, som fungerar lite som en gammal Trabantfabrik. Likheterna är slående. De har monopol på vad de gör, de tar hutlöst betalt för det, och väntetiden går bara att jämföra med – tja, Östtyskland och Trabant är ju redan nämnda.

Som statligt verk är Lantmäteriet ensamma om att exempelvis dra streck på kartor, för att uttrycka sig lite vanvördigt. Vad jag menar är "lantmäteriförrättningar", som lantmätare säger när de faktiskt menar "dra streck på kartor".

Att exempelvis flytta gränsen fem meter mellan två befintliga fastigheter, som ägs av samma person, påstås kosta i storleksordningen 14 000 kr. Någon exakt prisuppgift har inte lämnats, som om det handlade om någon halvskum bilmekare.

Det är ett piller som kanske skulle gå att svälja, om det inte vore så att väntetiden är minst ett halvår, sa de när ansökan lämnades in för tre månader sedan.

- Åtta månader, lyder det senaste beskedet.

Slutsatsen är att tillgången på arbetsuppgifter på det statliga Lantmäteriverket inte motsvaras av tillgången på arbetskraft. Ett privatägt företag hade i den situationen sett till att anställa fler, alternativt anlita externa konsulter, så att man inte förlorade kunder till konkurrenterna och sin position på marknaden. Men nu är det ju så att man inte direkt kan vända sig till Lantmäteriets konkurrenter.

Så det är bara att snällt ställa sig i kön och vänta på att få sitt streck draget på kartan. Någon gång nästa år.

SAXO
Så här jobbar Trelleborgs Allehanda med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons