Alliansen på skattjakt

I förra veckan höll finansministern en presskonferens efter regeringens överläggningar om den kommande vårbudgeten. Men Anders Borg fick inte leverera den stora ekonomiska nyheten: förmögenhetsskatten avskaffas.

I stället gick partiledarna i alliansregeringen på onsdagen tillsammans ut med beskedet på DN Debatt. En högst medveten och kalkylerad manöver för att framhålla att detta är alliansens gemensamma politik.

Anders Borg har tidigare förklarat att ett avskaffande av förmögenhetsskatten skulle dröja flera år. Han föredrog en halvering av den, och att i övrigt prioritera fortsatta sänkningar av skatten på arbete,. I går fick finansministern ändå förklara och försvara förmögenhetsskattens snabba avskaffande, precis som han tidigare gjort när det gäller fastighetsskatten .

Förmögenhetsskatten är en känslig och ideologisk fråga, särskilt för socialdemokraterna. Det hindrar inte att det finns socialdemokratiska ekonomer som kritiserat skatten, LO:s förre chefsekonom P-O Edin och den tidigare finansministern Kjell-Olof Feldt är bland dem.

Huvudkritiken mot förmögenhetsskatten är att den är "frivillig" och att många av de riktigt förmögna vet att undvika den. Konsekvensen blir att pengar och investeringar flyttar ut ur landet. Beräkningar från Skatteverket visar att kapitalflykten för år 2005 var drygt 100 miljarder kronor. I stället drabbar skatten främst medelinkomsthushåll som ofta har en stor del av sin förmögenhet i bostadens värde.

2005 fick staten in 4,8 miljarder kronor på förmögenhetsskatten. Även om skattens avskaffande kommer att innebära nya investeringar och jobb i Sverige, så måste den på kort sikt finansieras. Det ska göras bland annat genom att avdraget för pensionssparande minskas.

Reformen kommer att kritiseras för att vara orättvis och gynna de rika. Det är en kritik som ska tas på allvar. Regeringen måste lyckas visa att förmögenhetsskattens borttagande får effekten att entreprenörer flyttar tillbaka till Sverige och att investeringarna i svenska företag ökar, och att det i sin tur betyder bättre förutsättningar för att fler svenskar får jobb.

Vidare är det viktigt att reformerna som inriktar sig på att sänka skatten på arbete fortsätter. Sverige ska vara ett land där den sociala rörligheten uppåt är stor och där "fel" klasstillhörighet inte hindrar en begåvning från att ta sig fram och uppåt.