@10 Rubrik B Galliard:Förlegad plikt

Har värnplikten spelat ut sin roll? Den frågan ställer den borgerliga alliansens talesmän i försvarsfrågor på tisdagens debattsida i Svenska Dagbladet.

Indirekt ger de även svaret på frågan genom att konstatera att staten lägger ner miljarder på att utbilda personer som försvarsmakten inte behöver för att klara sina uppgifter.

Men de borgerliga partierna nöjer sig med att slå fast att straffbestämmelserna i lagen om totalförsvarsplikt bör avskaffas. Ingen ska med andra ord behöva sitta i fängelse för att inte vilja göra lumpen. Det är bra, men den större frågan, vilket sätt som är bäst för att få rätt män och kvinnor att dra på sig uniformerna låter de hänga i luften.

Trots det försiktiga tassandet kring kärnfrågan är utspelet välkommet. Dels därför att det är orimligt att den som inte vill göra lumpen ska fängslas när bara män omfattas av plikten och endast en av sex gör värnplikt, dels därför att försvarspolitiken behöver genomlysas oftare i öppen debatt. Den präglas alltför mycket av gammal retorik som kamouflerar en ny verklighet.

I dag finns inget försvar rustat för en invasion eftersom den hotbilden inte längre existerar. Dagens krav handlar om snabba insatser och internationella uppgifter. Därför utbildas soldater som kontraktsanställs efter värnplikten för att bidra till svensk säkerhet utanför landets gränser. Förutsättningarna – och riskerna – ser alltså helt annorlunda ut i dag jämfört med vardagen i det gamla invasionsförsvaret.

Den naturliga frågan att ställa sig då är om pliktsystemet fortfarande erbjuder det bästa sättet att rekrytera kvalificerade och motiverade personer. Att bara var tredje av de grundutbildade vill skriva kontrakt med försvaret efter lumpen ger vid handen att det inte är så.

Det hade varit befriande om alliansen kunde säga att värnplikten är förlegad. Men i Ekots nyhetssändning på tisdagen försvarar istället en av de borgerliga debattörerna, försvarsutskottets ordförande, centerpartisten Eskil Erlandsson, den allmänna värnplikten som idé. Han vill inte släppa möjligheten att "plocka ut i stort sett alla" om det skulle behövas. Det kan låta klokt, men det orimliga i det tankesättet blir uppenbart om man översätter resonemanget till andra samhällsområden. Skulle staten till exempel ha rätt att med tvång rekrytera personer till vården bra för att det är viktigt att den fungerar? Nej, så fungerar inte en modern rekrytering.

Försvaret räknar med att cirka 8 000 personer behöver grundutbildas varje år. Med attraktivare villkor borde det inte vara ett problem att hitta tillräckligt många bra män och kvinnor som frivilligt vill arbeta för fred och säkerhet.