Tingsrätt med fördomar

Tommy Jonsson (SD) är nämndeman i Ystads tingsrätt. Eller var tills i går. Jonsson lämnar uppdraget efter att i onsdags ha blivit uppkallad för samtal med lagmannen.

Tommy Jonsson har erkänt att han står bakom signaturen ”shejken” som på nätet levererat flera kommentarer av grov rasistisk karaktär. Bland dem ”Du kan ta negern ur djungeln, men du kan aldrig ta djungeln ur negern” och ”Vad skiljer människorna från aporna? Medelhavet.” Signaturen har också lämnat kommentarerna: ”Sju av tio ficktjuvar är zigenare, och tio av tio zigenare är tjuvar” och med oklart syfte hänvisat till ”en avlusningsstation i sydvästra Polen på 40-talet.”

Om yttrandena och det sammanhang som de skrivits i kan betraktas som hets mot folkgrupp bör prövas. Hets mot folkgrupp faller under allmänt åtal.

Då Tommy Jonsson suttit som nämndeman bör de domar han medverkat i granskas i efterhand. Om någon part i en rättegång haft romsk tillhörighet eller annan bakgrund av det slag som Jonsson yttrat sig nedsättande om kan det finnas anledning att vända sig till andra instanser för att pröva tingsrättens dom.

Jämförelsen med det uppmärksammade Södertäljemålet ligger nära till hands. En av rättens nämndemän satt också i polisnämnden där samma ärende behandlats. Svea hovrätt beslutade att vederbörande var jävig och den omfattande rättegången fick tas om.

Detta ger anledning att fundera vidare över nämndemannasystemet. Det perfekta rättssystemet existerar inte, men det nuvarande har tydliga svagheter. Någon formell juridisk kompetens krävs inte för att bli nämndeman, lekmannadomare. I tingsrätten är nämndemännen i majoritet. Tanken är att de ska representera allmänheten. I praktiken är det politiskt aktiva personer, ofta äldre, som utses av kommunfullmäktigeförsamlingarna.

I somras överlämnades Nämndemannautredningen till justitieminister Beatrice Ask. Utredningen vill ha bort nämndemännen helt från hovrätten och kammarrätten. I de lägre instanserna ska de däremot vara kvar, även om antalet ska minskas. Utredningen vill också att lämplighetskravet skärps och att en obligatorisk introduktionsutbildning införs. Nämndemännen ska sökas även utanför de politiska partierna.

Om nämndemännen över huvud taget ska finnas kvar i en dömande funktion är flera av utredningens förslag rimliga. Men exakt varför nämndemännen ska vara kvar har utredningen svårt att förklara. Samtidigt vill utredarna inte att de ska medverka ”i mål som är av enkel beskaffenhet” och inte heller ”i mål som huvudsakligen innehåller komplicerade rättsfrågor.” Bara mellanmål passar nämndemän, tydligen.

Nämndemännen ska med utredarnas ord ”bidra till att upprätthålla allmänhetens förtroende för domstolarna”. Exemplet från Ystad visar tyvärr att bidraget ibland blir något helt annat.