Sökes: Mjukare manlighet

Krönikören Nanna Johansson går hem genom den sena Malmökvällen. Ingenting händer. Ingen kommenterar hennes utseende, ingen försöker blocka hennes väg eller vill följa henne till dörren.

Poängen med texten är att hon beskriver undantaget. Vanligtvis sker någon form av oönskad kontakt. Så här skriver hon i tidningen ETC.

Ofta tänker jag att det inte ens handlar om att de här männen vill ragga på en, i alla fall inte de som nöjer sig med att ”bara” ropa efter en. Det är något annat, en maktdemonstration. De KAN göra en ensam tjej obekväm – därför gör de det. Markerar ett överläge, mäns överläge. Överläget de hela tiden upprätthåller med just det här beteendet. Det är makt på bekostnad av andras trygghet, och det är effektivt.

Siffror från Statistiska Centralbyrån visar att tre av tio unga kvinnor väljer ofta eller ganska ofta en annan väg därför att de är oroliga för att utsättas för våld. Motsvarande andel för män i samma åldrar är en halv man av tio.

Bodil Sidén, medlem i Moderata ungdomsförbundet, skriver ett debattinlägg i Expressen (13/12). Det handlar om att hon anser att ett bredare omfamnande av feminismen vore ett steg i rätt riktning för hennes parti. Texten får bra spridning, men Bodil Sidén är inte helt nöjd.

– Min byline utgör en tredjedel av sidan. Den är bra mycket större än när mina manliga kollegor har texter i tidningen. Jag tycker min artikel var bra nog och behövde inte förstärkas av en så stor bild.

Hon tror inte att det var en slump att det blev så.

– Det handlar om strukturer. Det är ett större fokus på tjejer och deras utseende. Oftast är det medelålders män som skriver.

Fredrik Bondestam, forskningssamordnare vid Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet, säger att det inte spelar någon roll vad man väljer att granska i samhället. Var man än tittar kommer man att upptäcka ojämställdhet.

Han tar upp flera områden där jämställdheten inte har nått hela vägen fram. Kvinnor tjänar fortfarande mindre än män för samma arbete. Kvinnor är underrepresenterade i bolagsstyrelser och utsätts för våld i nära relationer. Han säger att en del av problemet är att vi gärna talar om hur jämställt och bra allting är. Det är bättre att tala om motsatsen – hur ojämställt det är och vad vi kan göra åt det.

Enligt Fredrik Bondestam finns det en bromskloss som hindrar både kvinnor och män att se fördelar med ökad jämställdhet på kort sikt.

– Män måste naturligtvis ge upp makt och privilegier och ta mer ansvar för omsorg, hem och barn. Heterosexuella kvinnors dubbelarbete är en konsekvens av att de män de lever med inte möter dem halvvägs. För båda parter blir det en omställning att dela på ansvar och makt, men på lång sikt vinner alla på det.

Måste mannen gå under innan vi uppnår jämställdhet?

– Nej, men västerländska manligheter behöver monteras ned och ersättas med andra. Vi kan inte ha kvar idén om manlighet som något överordnat och aktivt, som något som inte kan eller behöver stå för hänsyn och omsorg. Män måste göra upp med samtidens seglivade myt att vara en selfmade man som äger och bestämmer. Istället måste en annan typ av manlighet byggas upp. En relationell manlighet som bottnar i ansvar för, och omsorg om, andra.

Mäns syn på vad manlighet är hämmar både dem själva och samhället att utvecklas. Det menar Svend Dahl som är ansvarig för den statliga utredningen ”Män och jämställdhet” som drog i gång i våras. Han säger att det finns en försörjarnorm bland män som kan ställa till det för jämställdheten. Den gör att de plockat ut färre föräldradagar. Totalt tog mammorna ut 76 procent och papporna knappt 24 procent av det totala antalet utbetalda föräldrapenningsdagar år 2011. Men det finns komplicerande faktorer för män, enligt Svend Dahl. Arbetsgivare är mindre stödjande när en man vill ta ut föräldraledighet.

–  Kanske måste män säga ”jag tänker inte jobba heltid under det första året”, men det är en stor barriär att säga så. Det är svårt att gå emot normer.

Vad hade det gett om männen hade vågat att säga så?

– Långsiktigt hade vi fått ett mer jämställt samhälle, med minskade löneskillnader. Och det hade gett män ett rikare liv, och större möjligheter att prioritera andra värden än arbete.

Ur ett historiskt perspektiv har det inte stått still på jämställdhetsfronten. Under de senaste 100 åren har kvinnor fått rösträtt, sambeskattningen har avskaffats och det var längesen det ansågs vara märkligt att kvinnor lämnade hemmet för att ge sig ut på arbetsmarknaden. Att föräldraledigheten numera utgörs av två öronmärkta pappamånader har också inneburit att män umgås mer med sina barn.

– Det är viktigt att vi inte blir historielösa, säger Lars Jalmert, som är professor emeritus i pedagogik vid Stockholms universitet.

–  Även om vi har mycket jobb att göra innan vi är helt jämställda, så har det skett en enorm utveckling för kvinnors rättigheter.

Lars Jalmert har länge arbetat med jämställdhetsfrågor och är också ledamot i styrelsen som ger ut webbtidningen Feministiskt perspektiv. Han tycker sig se en ökad medvetenhet och ett ökat engagemang inom den feministiska rörelsen i Sverige.

–  Jag ser det på nätet, det är många som engagerar sig. Och jag ser det i allmänhetens motstånd mot tokiga domar i våldtäktsmål.

Han lyfter också fram ojämställdhet som sticker honom i ögonen. Som att 75 procent av professorerna på landets högre lärosäten är män, men 60 procent av dem som skriver in sig på landets högskolor och universitet är kvinnor.

– De manliga professorerna håller de unga männen bakom ryggen. Helt ärligt vet jag inte varför de gör det.

För att få män att släppa på makten tror Lars Jalmert att man måste gå den mjuka vägen. Män måste helt enkelt informeras om fördelarna med att göra det.

– Ta medellivslängden. Kvinnor blir fyra år äldre än män, och det har inget med någon biologisk orsak att göra. Det är väl dit man måste ta diskussionen, att det finns vinster för männen också.

Är du optimistisk eller negativ inför framtiden?

– Jag är optimist. Du kan bara se på hur vi har jobbat, hur det sprider sig, nu är vi på väg att få en sexköpslag i Frankrike, det trodde många var otänkbart. Det är en väldigt tydlig markering av kvinnors rättigheter.