Ett amerikanskt dilemma i Irak

Det berodde på oljan och behovet att säkerställa att den kunde tas upp och skeppas på ett sätt som tillgodosåg Amerikas växande behov.

I senare tid har USA lett två större krig mot Irak. Det första 1990 sedan Saddam Hussein invaderat Kuwait. Det var en framgångsrik operation, grundad på en resolution i FN:s säkerhetsråd och där Sverige deltog med ett sjukhuskompani.

Det andra kriget 2003 motiverades på flera sätt. Ett var det ogrundade påståendet att Saddam Hussein hade en arsenal av massförstörelsevapen från vilka världen måste räddas. Militärt blev kriget en succé, politiskt en katastrof, vars konsekvenser nu drabbar USA. Att ersätta Saddam Husseins diktatur med en demokrati har misslyckats, trots utbildning och beväpning av den irakiska armén och många administrativa stödåtgärder.

När fanatikerna i IS (Islamiska Staten) nyligen anföll från Syrien ramlade den irakiska staten och dess armé samman som ett korthus. IS är en rörelse som får Al Quaida att förefalla nästan moderat och som kommer att skapa återverkningar i hela Mellanöstern om den fortsatt får härja fritt. Obama, som lovat att avsluta USA:s krig i Irak och i Afghanistan, är nu ställd mot väggen och måste besluta var USA:s intressen börjar och slutar. Avgörande tycks ha blivit att kurderna i norr, som inledningsvis profiterade på Bagdadregimens sönderfall, har lidit flera nederlag mot IS och att den kurdiska huvudstaden Erbil plötsligt hotades.

Vi kommer att se ett växande amerikanskt engagemang i Irak med åtminstone utdragna insatser av flyg och drönare för att slå tillbaka islamisterna. Likaså ett amerikanskt stöd till den kurdiska armén. Denna armé, Persh Merga, förefaller vara den enda grund som återstår för USA att bygga på, om man inte åter skall skicka in egna markförband i stor skala.

Sannolikt sänder USA och/eller britterna samverkanspersonal till kurderna för att leda ett effektivt flygunderstöd till deras förband i strid. Trots Obamas ovilja att skicka soldater kan nog mindre specialförband komma att sättas in. De kristna i området, som nu mördas och fördrivs av IS, saknar visserligen inrikespolitisk betydelse, men kan få kyrkorna i USA att engagera sig och öka pressen på president Obama att agera. För kurderna öppnar sig möjligheten att förverkliga drömmen om en egen stat. Men här skapas också ett amerikanskt dilemma. Militära skäl talar för att stötta kurderna, men ett uppdelat Irak vore ett misslyckande för den amerikanska politiken. Därför försöker Obama sitta på två stolar samtidigt, med stöd till både kurder och den nya regering som han i dessa dagar tycks tvinga fram i Bagdad. Ironiskt nog innebär kampen mot IS också ett stöd för den syriske diktatorn al-Assad.

För övrigt anser jag att Gotland måste försvaras.