En bra skola kan inte tvingas fram

De två partierna tycks börja i den ände det är lättast att komma överens, nämligen skolpolitiken. Sedan tidigare har Socialdemokraternas föreslagit att gymnasieskolan ska bli obligatorisk och nu är även Miljöpartiet med på noterna.

Förslaget att göra gymnasiet tvingande får dock hård kritik från avgående utbildningsminister Jan Björklund som menar att det kan öka utslagningen av svenska ungdomar.

Den svenska skolplikten sträcker sig över nio år. Det finns i dag en bred politisk enighet om att göra förskoleklassen obligatorisk, vilket skulle innebära att skolplikten förlängs ett år. I praktiken skulle det inte innebära en större skillnad mot hur det är i dag då nästan alla barn går i förskoleklass eller förskolan.

Att förlänga skolplikten på andra hållet är däremot en annan sak. Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin talar om att de flesta avhopp sker under de första åren i gymnasiet och att göra den obligatorisk skulle minska dem. Men det är att göra det för enkelt för sig. Om elever som tvingas in i gymnasiet efter nio eller tio års skolgång redan vet att skolan inte är en plats för dem undrar man hur ytterligare några år i skolan hjälper.

När en elev blir sedan myndig, det vill säga fyller 18 år, går det inte att tvinga kvar dem i skolan och avhoppen kan tvärtom bli fler jämfört med i dag då gymnasiet är frivilligt. Vill S och MP då lösa avhoppen med att höja myndighetsåldern? Varför inte samtidigt göra högskolestudier obligatoriska, och när man ändå är igång kan man ju lagstifta bort arbetslöshet och göra jobb obligatoriska.

Det är inte med tvång som gymnasiet blir bättre utan genom att skolan har bra och kompetenta lärare som uppmuntrar och ställer krav på eleverna. Detta göras genom med satsningar på de tidiga skolåren, inte genom att gör skolgången längre.

Att göra rätt från början är långt lättare än att i efterhand rätta till problem. Tvångsgymnasiet kan skapa fler problem än det löser.