Värdet av våld
Om de starkare tog livet av de svagare ansåg de sig därmed ha bevisat sin överlägsenhet i den politiska debatten. Ett synsätt som inte helt har försvunnit.
En modern variant är fotboll, jämfört med reguljära krig en någorlunda civiliserad variant – fast inte helt ofarlig, särskilt inte för publiken. I en rad sekler har Danmark och Sverige fört krig mot varandra – vilket är ett problem för oss i Skåne, eftersom vi då ligger mitt i skottlinjen. Den senare tiden har krigen ersatts av fotboll – vilket verkar välkommet.
Är våldet på fotbollsmatcher och ishockeymatcher en civiliserad kanalisering av aggressioner som i andra former skulle tagit sig värre uttryck? Eller förstärker sporten aggressionerna? Jag vet inte – jag vågar aldrig gå på matcher i fotboll och ishockey utan håller mej till bokhyllan, en föredömligt fredlig plats, även om den rymmer böcker om våldsam historia.
Men när Stockholmslagen möter varandra i så kallade derby blir staden osäker. Hundratals så kallade fans – med ett kanske engelskt uttryck – väller in i tunnelbanan, ilsket vrålande därför att deras lag har vunnit, eller förlorat. Som Stockholmsbo i många år flydde jag i taxi.
Sportjournalisterna har visat stor entusiasm över de nya så kallade kampsporterna. De går ut på att deltagarna genom slag och sparkar ska slå varandra medvetslösa. En svensk har på detta sätt behandlat motståndare med stor framgång och hyllats intensivt i pressen för sitt skickliga handlag.
Hjärnforskaren David Ingvar i Lund visade i en stor artikel att ett knockoutslag sliter av en rad nervtrådar i hjärnan. Offret förlorar medvetandet. Förövaren vinner.
Våldet har följt mänskligheten så länge vi kan spåra historien – det blev huvudmetoden för att lösa konflikter. Den matematiska logiken, skapad av Bertrand Russell och Alfred Whitehead, anvisade en annan metod för konfliktlösning – låt vara att de logiska formlerna kräver en något högre abstraktionsnivå än klubbor och svärd. Även om den senare varianten ibland, tyvärr, visar sig effektivare.
Vad argsinta typer kanske inte förstår är att demokratin i grunden är en metod för konfliktlösning. Olika grupper i samhället kommer alltid i bråk. Men vi har i senare tid ersatt slagsmål med debatt och votering. Demokratin innebär att vi hanterar konflikter utan våld. I bästa fall respekterar majoriteten minoritetens rättigheter, vilket är ett viktigt kriterium på att demokratin fungerar.
Marx rekommenderade våld som en effektiv metod att besegra fiender. Men, betonade humoristen, framgång förutsätter att våld används endast mot svaga motståndare, särskilt kvinnor.
Nils-Eric Sandberg är före detta ledarskribent i DN och publicist i filosofiska och ekonomiska ämnen.
